Arkiv | Stil RSS feed for this section

Tweed-säsongen är här. Men vad är tweed egentligen?

7 Nov

Tweed 2017-10-04 (3)

Tweed är en missuppfattning. Eller snarare två missuppfattningar. Låt oss reda ut detta och lite om själva tyget först. Sen tar vi oss an Norfolk-kavajen och andra plagg med eller utan skinnlappar på armbågarna som är tillverkade av denna missuppfattning. Och vi passar på att ta upp det där med bruna skor efter klockan 18 på samma gång.

Den första teorin bygger på en missuppfattning. I London på 1830-talet var det en tyghandlare som annonserade om ett grovt ylletyg från Skottland och kallade det för tweed. Enligt denna teori berodde det på att han fattat fel och trodde att det var ett ylletyg från Tweed. Så heter nämligen floden som är gräns mellan Skottland och England – Tweid water.

Den andra teorin bygger på dålig hörsel. Ett diagonalvävt tyg heter twill på engelska och tweel på skottarnas språk. För att få tweel till tweed behövs bara lite vax i öronen. Twill, eller kypert som vi kallar den vävtekniken i Sverige, är mycket gammal och mycket vanlig. Gabardin är en twill. Denim, dvs alla jeans, är också vävda i twill. Du kan lätt se den diagonala strukturen på tyget när du tittar noga på dina jeans.

Till skillnad från vanlig tuskaftsväv, som egentligen är en flätning upp och ner över varptrådarna, så är twill en teknik där man förskjuter flätningen ett steg åt sidan för varje varv man väver. På så sätt bli slutresultatet ett tyg med diagonal struktur. Om man efter några varv bryter förskjutningen åt andra hållet och sedan tillbaka igen, s.k. broken twill, får man ett fiskbensmönstrat tyg som också är mycket vanligt i tweed.

Harris Tweed 017

Den diagonala strukturen är tydlig i alla tweedkläder, liksom det grova yllegarnet med olikfärgade trådar. Ibland är väven diagonal, ibland fiskbensmönstrad och någon gång kan det vara en ännu mer intrikat vävteknik som skapar hundtandsmönster, s.k. shepherd´s tweed

Definitionen på en tweed är alltså en väv i kypert, av grov ull och med olikfärgade trådar i garnet.

Harris Tweed är en ursprungsgaranti

Idag har nog alla kläder den moderna etiketten isydd. Även om det finns riktigt exklusiva skrädderier som inte ens sätter i en etikett utan bara sin egen. Men i gamla tider kunde det tydligen vara si och så med märkningen. Den högra bilden är en etikett från 1930-talet.

Harris Tweed har blivit ett kvalitetsbegrepp. Namnet kommer från ögruppen Yttre Hebriderna som ligger utanför Skottlands västkust.

Outer-Hebrides

Harris är namnet på den största ön i gruppen och längst ner på huvudön ligger godset Dunmore. Hertiginnan Catherine Herbert av Dunmore (1836-86) noterade att den engelska överklassen hade börjat klä sig i kraftiga yllekläder när de var ute på landet. Hon insåg då att de grova och slitstarka tyger som hennes folk vävde skulle passa utmärkt till dessa plagg. Så under andra halvan av 1800-talet började hon exportera sina tweedtyger till Englands överklass. Hon lyckades utmärkt. Det blev ett lyxigt och manligt weekendplagg i slutet av seklet. För att hålla varumärket Harris Tweed uppe bland andra konkurrenter skapade man redan 1909 The Harris Tweed Association.

Harris Tweed 021De flesta plagg från Harris Tweed har ett nummer på etiketten. Så jag mailade The Harris Tweed Association för att fråga vad man kan utläsa av siffrorna. Är det tygets färg och mönster eller vem som vävt tyget? Det har vi inte något register på, fick jag till svar. Så snopet.

Man har bestämt, och det är tydligt reglerat i  i brittisk lag, att för att få bära varumärket Harris Tweed – The Orb Trade Mark – måste tyget uppfylla fyra kriterier: Det ska vara 100 % ny ull (från Skottland) som är spunnet, färgat och efterbehandlat på Yttre Hebriderna. Tyget ska vara vävt för hand, på manuella vävstolar i hemmen där.

Orb 2

En sak som gör Harris-tygerna speciella är att ullen färgas innan den spinns till garn. Man har över 60 olika grundfärger, förutom ullens naturliga gulvita färg, som sedan vid kardningen blandas till över 170 olika garn enligt väl definierade ”recept”. När garnet är färdigspunnet och sorterat skickas det ut till vävarnas hem för att de ska väva de typiskt flerfärgade mönstren.

Överst ett 1930-talstyg samt en annons från 1960. Nederst ett tyg från 1970-talet

Många olika sätt att dela in tweed

Man kan alltså dela in tweed utifrån geografin: Flera distrikt har satt namn på sina tweedtyger. På nordligaste Irland, i distriktet Donegal, har man en egen tweed med mycket vitt i. Saxony, Welsh och Yorkshire tweeds är andra typer.

Donegal tweed från norra Irland. (Uttalas Donnegaaaal)

Yorkshire Tweed

Man kan också dela in tweed efter fårraser; Cheviot och Shetland är exempel på det.

Cheviot tweed

Tweed indelas också efter användningsområdet; Gamekeeper tweed, Sporting tweed och Thornproof tweed är olika funktionella begrepp.

Slutligen kan tweed också delas in på ett sätt som liknar folkdräkter. Man kan se på kläderna varifrån en person, eller åtminstone hans kläder, kommer. Det är clan tweed, estate tweed och regimental tweed.

Scottish estate tweeds

Läs boken Scottish Estate Tweeds (1995) av E.P. Harrison om du vill gräva djupare i detta.

  • Clan tweed kommer från att olika skotska klaner hade sin egen mönstring på tyget oavsett var de bor.
  • Estate tweed kommer från att människor som bodde eller arbetade på en viss egendom hade egna typer av tweed.
  • Det sista, regimental tweed, var officerare från Queen´s Own Highlanders som bar kläder i en egen tweed när de var off duty.

Är du en tweedtyp?

Om du har en tweedkavaj med skinnlappar på armbågarna ska du veta att det är en reaktion på den engelska överklassens tweedplagg som bara används på landet, vid jakt och på hästkapplöpningar. Den som sliter på armbågarna är en yrkesmänniska som sitter inomhus och jobbar – en författare, konstnär, journalist eller professor. Skinnlapparna, som antagligen är ett kontinentalt påhitt, skickar sedan 1920-30-talen en signal att du är en intellektuell och inte en penningens tjänare.

En kavaj för överklassens sport, jakt och cykling

Tweedplagg började användas ungefär hundra år tidigare. Då till sport och jakt. Det var en nyhet med kavaj eller blazer i en färg och ett par udda byxor i en annan. Earlen av Leicester var en tidig banbrytare på 1820-talet. Och sedan mitten av 1800-talet har Hertigen av Norfolk – Henry Fitzalan Howard – fått ge namn åt en praktisk kavaj med bälgfickor för patroner och matsäck samt med rymliga veck för att kunna röra sig bekvämt under jakten. Den kavajen har 3-4 knappar och ett litet påsytt bälte.

1901_Sartorial_Arts_Journal_Fashion_Plate_Men's_Norfolk_Jacket

Bild på en Norfolk-kavaj från 1901, från Wikipedia

Norfolkkavajen blev mäkta populär bland dåtidens snobbar som bl.a. använde den vid cykling, vilket var högsta mode för en eleganta herrar under det sena 1800-talet. En udda blazer var då något mycket exklusivt för en vanlig man av folket hade bara råd med en enda kostym.

Plus-Four till vänster. Plus-Two till höger.

Till tweedkavajen bar man gärna Plus-Fours – det vi kallar golfbyxor eller äppelknyckarbyxor. Plus-four betyder plus fyra tum. När spännet dragits åt nedanför knät får byxan hänga ner fyra tum, dvs c:a 10 cm. Knäbyxan kan också ha ett mindre överhäng på fem centimeter, dvs Plus-Two. Knickers har inget överhäng alls.

En variant på Glenncheck-rutan

När tweed blev folkets mode

Efter första Världskriget började ett sportigare mode välla fram. Norfolkkavajen fick tillhörande byxor. En sådan kostym bars t.ex. av romanfiguren Sherlock Holmes. Tweedkavajerna kombinerades med manchesterbyxor eller rent av med flanellbyxor med bruna mockaskor till. Man kunde förstärka looken med en ylleslips. Siden var för bankirer.

Min egen favoritsstil: tweed & manchester

Hertigen av Windsor vidareutvecklade på 30-talet tweedkostymen med den populära glenncheck-rutan (som egentligen ska tillskrivas hans farfar). Och sedan dess har tweedkostymer och blazers med udda byxor vunnit terräng överallt som ett mellanting mellan finkostymer och rena fritidsplagg. I USA utvecklades kring Ivy League-universiteten en preppystil med tweedkavajer, button-down skjortor, V-ringade tröjor och chinos. Ralph Lauren har sedan vidareutvecklat den lediga tweed-looken till nya höjder. Idag tycker nog de flesta att tweed till och med passar till jeans. Twill till twill alltså.

Ett praktiskt problem med tweedkläder idag är tjockleken på materialet. Ursprungligen är tweedplaggen tjocka och tunga och gjorda för utomhusbruk, medan de flesta av oss arbetar inne i stugvärme och luftkonditionerade kontor. Det gäller att välja rätt kvalitet, det finns från 300-grams till 1.000-grams att välja på.

Inga bruna skor

Den engelska överklassen, s.k. Sloane Rangers, har klädregler för olika tillfällen. I stan är det nödvändigt att ha kostym medan en tweedkavaj fungerar bra på landet. Den står emot kyla, vind, regn, dimma, hagel och den värmer också bra inomhus i kalla och dragiga slott. Men då ska den vara av rätta snittet; tung och styv tweed, tre knappar, snedställda ficklock och en slits i ryggen. Så sitter man snyggt i sadeln. På hästkapplöpningar går det också bra att bära tweed, gärna med en för liten Trilby-hatt på skallen och med ett par grova bruna skor.

A.Marchesan 2016-01-27 023

Då är vi inne på det där med bruna skor. Inga bruna skor efter klockan sex heter det. Egentligen får man aldrig ha bruna skor. En gentleman klär om till middag och då är det white tie eller black tie som gäller, dvs frack eller smoking. Vem har sett någon som har bruna skor till frack? ”No brown in town” heter det också. I staden, om man nu arbetar på bank eller med affärer, så gäller mörk diskret kostym. Till detta passar endast ett par svarta skor av Oxfordmodell.

Utom på fredagar. Då kan man få ha bruna skor i stan. Kanske en tweedkavaj också. Med detta signalerar man att man är på väg till sitt lantgods och bara tittar in på jobbet en stund på fredagen. Försök alltså inte med bruna skor och tweed på måndag till torsdag, det avslöjar bara att du inte har något lantgods eller att du jobbar med något så simpelt som kultur eller vetenskap. Och framför allt – du tjänar inga pengar.

Ingemar Albertsson 2018-10-30 (9)

En hel Harris tweed-kostym från 1950 ungefär. Mysig nu till vintern. Prova tweed du också.

Denna artikel skrev jag ursprungligen för tidningen Velocipeden i december 2014. Här har jag bara utvecklat den lite.

Annonser

Lyssna på Stilverandan och hur jag ser på stil och kläder

2 Nov

I somras blev jag intervjuad av Hjaldar Giljarås på StilVerandan. En Youtube-kanal om stil och ett gott liv. Det sändes i två avsnitt. Du hittar länkar här. Jag passar idag också på att illustrera det jag säger i intervun med några bilder. Kläder är ju trots allt rätt visuella.

IMG_7628

Här kan du lyssna på avsnitt 1.

IMG_7629Och här kan du lyssna på avsnitt 2.

Här följer bilder som illustrerar det jag säger. Om du lyssnar på intervjun kan du samtidigt rulla ner och följa med i bilderna.

Alltid knästrumpor

En gentleman visar aldrig hud mellan strumpan och byxan. Endast om han bär shorts.

Manchesterbyxor är svåra att hitta begagnade

Men å andra sidan är det inte mycket till kvalitet i nya s.k. kvalitetsmanchesterbyxor heller. Dessa köpte jag i vintras. Materialet börjar redan att släppa. Kolla också knapphålet. Det behövde lagas efter att jag haft byxorna EN gång!

Bästa tipset: Köp en väst att matcha eller kontrastera med

Det funkar lika bra med en slipover…

… men det blir mycket billigare

Vilket är ditt favoritkap?

E. Zegna (3)

En manchesterkavaj av märket Ermenegildo Zegna, fyndat för 250 kr på Stadsmissionen.

Riktiga loppisfynd:

Två 40-talskostymer för 250 kr och en skräddarsydd smoking från 1941 för 150 kr. Det är lagom dyrt.

Billiga och halvdyra klockor duger bra

Ingemar Albertsson 2014-12-30 010

De här har kostat från 150 kr till 10.000 kr.

Håll ihop läder och metall

Guld eller vitmetall rakt igenom. Brunt eller svart läder rakt igenom.

Här börjar avsnitt 2. Byt program.

Köp begagnade kvalitetsskor

Skotänjare (1)

Med en skotöjare kan du utvidga skorna max en halv storlek.

Investera i randsydda skor

Det är lätta att sula om ett par randsydda skor. Är ovanlädret limmat mot sulan är det omöjligt.

Skaffa dig en bra ändringsskräddare

Är man lika lång som jag måste man nästan alltid förlänga ärmar och byxben. Då kan man få offra slagen på byxorna, eller göra ett litet fuskslag.

Små hål kan en konststoppare laga nästan helt osynligt.

Mina hatobjekt

trekvartsbyxor

 

Trekvartsbyxor stör mitt öga. De varken börjar eller slutar snyggt. Låt hantverkarna få ha sina arbetsbyxor i fred. De har dessa av säkerhetsskäl.

Klädernas ”Gyllene snitt”?

sir-2016-11-03

Vem var det som tog måtten egentligen?

Och 2010-talets urväxta mode är helt förfärligt. Knäppeknappen ska sitta vid naveln. Skjortan ska inte synas under västen. Tänk att mannen här till vänster ansågs vara en av landets mest välklädda artister. Urrrk. Tacka vet jag Hollywoodgrabbarna från femtiotalet till höger.

Börja bära hatt

Ingemar Albertsson 2017-07-09 (2)

Första gången du går ut i hatt känner du dig såhär. Du tror att alla glor på dig. Men tro mig, det gör de inte alls. De är fullt upptagna med hur de själva ser ut.

Ingemar Albertsson 2016-05-20B (1)Börja med en billig stråhat eller en exklusivare Panamahatt på sommaren. Det känns helt naturligt.

Hattar 2015-06-20 (1)Sen kan du börja köpa hattar för hela året. Du hittar lätt en fin hatt för 250 kr.

Ingemar Albertsson 2018-09-08 (4)Man kan t.o.m. ha hatt till en jacka.

-Ska du på bröllop? frågar folk. Så ovanligt är det med en blomma.

Jag går nästan aldrig ut utan en blomma – boutonniere – i knapphålet. Det är alltid fejkblommor. Riktiga blommor kan förstöra kavajen. De senaste hittade jag för 99 kr på J.Harvest & Frost.

Pynta dig med en skojig pin

En pin på kavajslaget blir ofta en samtalsöppnare. – Vad har du där? Man kan både roa och provocera med väl valda märken. Till vänster Folke Filbyter från Linköping. Till höger olika märken från S:t Eriksmässan på 50-talet. En pin kostar vanligtvis 5 – 20 kronor. Mycket skoj för pengarna.

Köp inte nya märkeskläder.

Du betalar bara deras annonser och dyra affärslägen, inte deras skräddare. Köp second hand och vintage istället. Då har plaggen kommit ner till sitt rätta värde.

Så till själva tricket: Att sätta ihop delarna till en snygg helhet.

Ingemar Albertsson 2018-08-30 (1)

Denna outfit hade jag på intervjun. Den kan nästan ses som übermatchad.

Sprezzatura 2018 (2)Våga vara lite sprezzatura (Googla på det, eller läs det här exemplet.) och gör något medvetet nonchalant. Det alltför perfekta är lite tråkigt. Här har jag valt att ta två olika manschettknappar ur burken.

Vågar du bära färg, eller vill du vara mer harmoniskt välmatchad? Välj själv. Matcha, kontrastera, harmoniera.

Acessoirer 003Det är dom små, små detaljerna som gör´et.

Hur man packar för 14 dagars tågluff och kan se ny och elegant ut varje dag

11 Okt

IMG_6663Vi drog iväg på tågluff längs Rhen och Mosel, till  Luxemburg samt några tyska städer till. Två veckor på resa och allt skulle bäras på ryggen, så det gällde att packa smart. Dessutom gällde det att hålla stilen. Alla plagg måste kunna kombineras med varandra. Se här hur vi gjorde.

IMG_7070Basplagget fick bli en rejäl tweedkavaj. Eftersom vi var på resa veckorna runt 1 oktober gällde det också att ha en matchande väst och slipover för att hålla värmen.

Många olika kombinationsmöjligheter

IMG_7058Två par byxor som passar till tweedkavajen från 50-talet. Ett par lika gamla byxor med gubbveck och slag att bära när man skulle vara lite tjusig och ett par nya manchesterbyxor de dagar vi var på resa. Därtill två olika bälten och ett par hängslen.

IMG_7076Man kan inte ha samma skor varje dag, så ett par tunga dojor låg alltid i ryggsäcken fullproppade med strumpor. Blanka skor kan man alltid hitta putsgrejor till, men en mockaborste ligger inte på något hotellrum.

Extra förstärkningsplagg

IMG_7081De dagar det var extra kallt och blåsigt kom handskar och halsduk väl till pass, en i ylle för värmen och en tunn i silke för elegansen. Mockahandskarna matchar skorna. Men öronmuffarna behövdes aldrig. Det blev snarare värmebölja än vinter.

IMG_6244IMG_7084Man måste räkna med regn och rusk. Vi hade tur. Det var bara duggregn två av dagarna, så både den smått geniala vattentäta rocken från Allegri och paraplyet kom till användning.

IMG_7054Tre ljusblå skjortor, en mörkblå skjorta samt en mörkblå polotröja i ylle. Det räcker 14 dagar tänkte jag. Men eftersom det blev varmare än vi planerat, och jag kunde gå ett par dagar i bara skjortärmarna, köpte jag en skjorta som komplement. Så kan man alltid tänka; ta med ett minimilager av baskläder, man kan alltid köpa något nytt och fint som souvenir från resan.

2010-10-06 (8)Två av mina resesouvenirer – en Tatersallskjorta och ett par knästrumpor. En sån skjorta har jag letat länge efter i second hand-butikerna. Problemet är att ärmarna är for korta för mig. På The Chap i Luxemburg hade de godheten att lägga ner ärmarna ett par centimeter. Sen roade jag mig med att stoppa ner de ljusblå byxorna i knästrumporna och vips hade jag ett par golfbyxor också.

IMG_7050En gentleman bär alltid knästrumpor. Sju par räcker. Att jag köpte några extra par i Köln är bara ett bevis på att Sverige är knästrumpornas U-land. Så fort man kommer ner till en storstad i Europa hittar man många, mycket roligare strumpor. Det gäller att passa på.

IMG_6677 Mina nyköpta knästrumpor. Sån här roliga strumpor hittar man inte ofta i Sverige.

Hel och ren inunder.

IMG_7100Tre undertröjor, varav en i silke med lång ärm. Åtta par kalsonger. Plus några påsar Y3. Det räckte att tvätta en gång under resan.

Glöm inte detaljerna

IMG_7095Och så har vi det viktiga bjäfset som sätter pricken över i. Med tre slipsar, en fluga, tre näsdukar, två par manschettknappar och en knapphålsblomma, kan man alltid vara elegant. Ett litet rockmärke piggar också upp.

IMG_E6422Konsten är att med små medel sätta ihop en välmatchad ensemble. 

IMG_6530En natt bodde vi på Schloss Schönburg i Rhendalen. Det är ett fyrstjärningt lyxhotell med en bra restaurang. För sådana tillfällen måste man ha något i bagaget att piffa upp sig lite extra med. Han i sidenslips, hon i sidenblus.

Resans stora fynd

IMG_6853Min tredje resesouvenir – en Gatsbykeps. Den hittade jag i en liten ateljé i Weimar som gör snygga kepsar och damhattar. Die Zwillingsnadeln heter den.

IMG_7106Annars är det hatten som är huvudsaken på en resa. Och alltid annars också förresten. Den här är vintage och är tillverkad av R&M Wegener, Blitzenrod. Den såldes ursprungligen på femtiotalet av Södra Hatt i Stockholm.

Egen frukostservis

IMG_7158Visst är det roligare att göra av med pengar när man är vaken? Det tycker vi också, så att bo på ett lyxhotell var ett undantag. Normalt bor vi på billiga 2 – 3-stjärniga hotell. Hotellfrukostar är dessutom väldigt överprissatta, så vi gör alltid en fruktsallad på rummet och tar en kaffe. Ofta finns en vattenkokare på rummet och lite pulverkaffe. Annars tar vi kaffet på ett näraliggande café. Här är hela vårt hushålls-kit. Den svarta tuben är ett gammalt fodral för teleobjektiv som  vi stoppar ner två glas i. Plastburkens lock fungerar som skärbräda. Det som saknas på bilden är två linneservetter.

IMG_6571Ryggsäckarna vägde cirka 12 kg. Det är helt OK att bära, t.o.m. 120 meter brant uppför till ett borghotell. När vi kom in i receptionen frågade de om vi ville ha hjälp med att bära väskorna upp till rummet. Knappast sa vi, har vi gått ända nerifrån stationen klarar vi nog tre trappor till.

IMG_6491

IMG_6583Den grå ryggsäcken är nyinköpt inför resan medan den gröna nästan har blivit vintage. Den köpte jag runt 1990. Båda har finessen med en liten dagryggsäck som går att ta av och att hela bärsystemet kan fällas in och döljas bakom ett täckande tyg. Då blir ryggsäcken en mjuk resväska.

VintageQ var lika välklädd

IMG_6031Hon var lika smart packad och välklädd i resdräkt med kjol och med ett par udda svarta byxor att variera med. Därtill ett noga utvalt sortiment av blusar, tröjor, scarves, m.m. Hon hade tre par skor med sig, kängor, foträta promenadskor samt ett par lätta finskor.

Lätt att kombinera dräkt och byxor.

Blusar och koftor som matchar grundutstyrseln. Även VintageQ gjorde kap i en vintageaffär, en Bogner-blus.

 Tågresandet fortsätter 2019

IMG_6057Vi ses nånstans på Europas järnvägsstationer. Tack för att du läste ända hit.

 

 

Stilig i shorts

22 Aug

Det är ett litet helsicke att hitta riktigt snygga shorts. Både nya och vintage. Och när man lägger ut bilder på sig i korta shorts får man både hån och spe i sociala medier. Tål inte folk ett par herrben?

Att visa hud mellan strumpan och byxans nederkant är bland det fulaste som finns. Lösningen på det heter knästrumpor. Undantaget är när man bär shorts. Då får man visa benen. Och vet du vad. Man kan ha knästrumpor till kortbyxor också.

Här gäller det att visa en tydlig riktning.

Ingemar Albertsson 2016-07-17 (7)

Kortbyxor är ett utmärkt plagg på vandring i naturen. Här är jag i Brösarps backar. Och med ett par fräsiga knästrumpor blir det riktigt sevärt. Eller hur?

Knästrumpor är definitivt en möjlighet om man vi känna sig lite klädd. Det här rutiga paret från Burlington har blivit ett par favoriter. De passar både till bruna, beiga och blåa shorts.

Slips och snygga skor till shorts är en möjlighet i stan. Jag brukar välja ett par matchande strumpor som jag rullar ner. Trekvartsstrumpor är inte lika snyggt.

De blå shortsen ovan är förresten ett riktigt fynd. Det är ett par Henry Lloyd seglarshorts. Pris 10 kr. Jag hittade dem på en loppis i originalförpackning. Byxan hade ett reklambroderi för en känd bank på ena benet. Men det sprättade jag bort.

De här gamla linneshortsen har också blivit favoriter. De är från Libo, Linnebolaget i Borås, troligen från 1950-talet. Jag kombinerar dem gärna med en skjorta från Brooks Brothers. Riktigt fin kvalitet. Enda felet var att den förre ägarens armbandsur skavt så mycket på vänstra manschetten att den hade börjat fransa sig. Efter ett stopp hos skräddaren blev det en kortärmad skjorta. Käckt med fluga till.

Hur långa ska shorts vara?

Mitt verkliga hatobjekt är de där trekvartsbyxorna som blivit moderna på senare år. De saknar alla proportioner. Bort med dom! Men vilken är den perfekta längden?

Stiljournalen 2016 (3)

Fredrik af Klercker skriver i sin utmärkta bok Stiljournalen (Läs den) att shorts ska vara mycket korta. Det har jag tagit fasta på. Men jag inser att ett par riktiga finshorts som slutar straxt ovanför knät är en brist i min garderob. I sommar har jag letat efter sådana finshorts, gärna med pressveck och slag, men den heta sommaren har gjort att de tagit slut alldeles för fort. Det närmaste jag kommit var de här byxorna.

 

De vänstra är ett par från Pantaloni Torino och de högra, ännu mer eleganta, är från Lardini. Kolla den eleganta linningen i midjan. Jag hittade dessa på Engelska Herr i Malmö. Men båda paren var tyvärr för små. Och så var det priset. De högra i linne skulle passa bra när man flanerar på La Croisette i Cannes. Men så kostar de ungefär lika mycket som en charterresa.

Än så länge får jag nöja mig med de här manchestershortsen, också de från 50-talet. Med en beige topp, eller vad ni tjejer skulle säga, blir det en mild färgstämd ensemble för sommarens heta dagar.

Och så var det det där med kavaj till shorts. Det ser man inte ofta. En utanpåskjorta kanske, eller en jacka är vanligare. Men en riktig blazer passar bra på sommarfesten. Eller när man ska ut och åka.

Men vilken kavaj ska man då välja? Har man en förstående (?) hustru, tvingar man ut henne att ta några bilder för Instagram. Sen tar man beslutet.

Kan man visa benen i en baddräkt, kan man naturligtvis göra det i ett par shorts också. Självklart går man inte till ett formellt möte eller begravning i shorts. Men nog tycker jag att man kan ha shorts i stan, bara man är prydligt klädd i övrigt och inte ser ut att komma direkt från stranden. Jobbar man i ett på en arbetsplats som är lite mer leasure tycker jag definitivt att man kan ha shorts på jobbet. Men då ska man inte komma i  undertröja eller T-shirt utan i en snygg skjorta, plus tröja, kavaj och slips om man önskar det.

Ingemar Albertsson 2018-08-04 (5)

Jag hoppas att jag nu har bevisat att shorts mycket väl kan bäras tillsammans med andra klädda plagg och få det att se riktigt anständigt ut. Tack för idag.

Ingemar Albertsson 2018-05-26 (3)

Vi ses med bara ben nästa sommar.

En klädkod ska hjälpa folk att klä sig – inte förbrylla dem. Kavaj t. ex.

16 Aug

Ingemar Albertsson 2017-06-18 036

Klädsel Kavaj. Det betyder bara en sak. Det ska vara mörk kostym; mörkblå, mörkgrå eller svart. Därtill en i stort sett vit skjorta. En snygg slips eller  fluga är obligatorisk. Svarta strumpor och skor. Svart bälte. En vit näsduk i bröstfickan om man vill. Är det väst till kostymen ska den vara i samma tyg som själva kostymen. Kritstrecksrandig kostym är en affärsklädsel och inte ett plagg för en lite formell fest.

Koden Kavaj ska vara precis lika tydlig som att Högtidsdräkt betyder frack och Smoking betyder smoking med sina enkla regler.

Varför skriver jag om det här?

Ingemar Albertsson 2013-06-03 (6)Jo, för kavajbegreppet är i gungning, och har varit det rätt länge. Många, både de som bjuder in och gästerna som ska klä sig, börjar tro att kavaj avser att man kan hänga på sig vilken blazer som helst till vilka byxor som helst. ”Jag tar en kavaj på mig”. Det må vara snyggt, men det är fel.

Det ska inte vara förhandlingsbart. Då har ju själva koden förlorat sin mening. Låt kavaj betyda mörk kostym, så vet alla vad som väntas av dem. Värdparet vill ju att det ska vara lite formellt och högtidligt, annars hade de skrivit något annat.

Men man behöver naturligtvis inte vara så formell. Festen kan t.o.m. bli lite roligare med en mer ledig stil. Det beror på gästernas vanor och rutin.

Ingemar Albertsson 2018-08-05 (3)Tjohej!

Så om du vill att det ska vara mindre formellt med ljusa kavajer eller kostymer, att det är OK med polotröja och chinos, att uppknäppt skjorta funkar till jeans, att shorts är välkomna, så säg det tydligt i inbjudan. Då behöver ingen känna sig felklädd.

För det informella finns inga tydliga klädkoder.

Olika stilsajter och guideböcker gör sina egna försök. Men varför då hålla på att glida på koderna? Det finns alltid några osäkra gäster som slår upp i gamla stilböcker, eller läser olika sajter, där kavaj betyder mörk kostym. Så låt det vara bra med det. Skapa nya koder för det mindre formella istället.

Här är några försök och egna tolkningar

Ingemar 2012-06-21 (4)

Valfri kostym – det ska vara lite uppklätt i kostym, men färg och material spelar ingen roll. Västen kan vara udda och skjortan kulört. Slips är inte nödvändig. Bruna skor är helt OK om det passar. Skål och välkommen!

Udda kavaj – dvs blazer och byxor i olika färg, dock inte jeans eller shorts. Ordet kavaj antyder i alla fall att det ska vara lite fint. Matchande skjorta med eller utan slips. Matchande finskor till.

Riga 2013-05-05-10 160

Ljus klädsel – Inte helt ovanlig klädkod på begravningar idag. Jag ser framför mig en ljus sommarkostym eller ett par ljusa byxor med en matchande ljus blazer. Är det mitt i varma sommaren kanske det räcker med en snygg skjorta.

Sommarfin – som en fest på midsommarafton. Det kan vara ljusa byxor, vita jeans eller chinos, med en snygg mönstrad skjorta, gärna kortärmad. En tunn tröja kastad över axlarna, eller en tunn sommarjacka på. En vit linnekostym är ju tjusigt om man har en sån. Slips om man bär kavaj. T.om. shorts kan vara OK om det är riktigt varmt den dagen.

Jag vill minnas att vi skrev Midsommarfin på inbjudan till vårt bröllop på självaste midsommarafton. Det funkade jättebra. Alla fattade vinken. Inga mörka kostymer. Var det nån som hade mörk kavaj i kyrkan så var det till ljusa byxor, eller tvärtom. Varannan hade slips. Och när festen börjat åkte kavajerna av. På kvinnosidan var det massor av färgglada sommarklänningar samt fyra folkdräkter. Det var ju en riktig midsommarfest.

Vardagsklädd – dvs det man brukar ha på jobbet. På de flesta arbetsplatser betyder det jeans, uppknäppt skjorta, tröja och jacka. Före 2011 hade jag också jeans och såg ut som en svart labrador. Chinos och en udda tweedblazer sticker inte heller ut. Men det säger att du inte ska ha komma i kostym, om du inte är mäklare förstås. Då kanske de andra gästerna vet det och att du kommer direkt från jobbet.

”Kom som du är” eller ”Klädsel valfri”. Det är det allra sämsta och förbryllar mer än det hjälper. Då kan man lika gärna låta bli att skriva något. Räkna då med att vissa kommer känna sig obekväma för att de är för fint uppklädda och andra känner sig som att ”Oj, här ser jag ut som en slashas bland alla finklädda”. Så skriv alltid någonting.

För fullständighetens skull upprepar jag också de formella klädkoderna Högtidsdräkt och Smoking. Du kan läsa mer om dem i stilböcker och andra stilbloggar.

Ingemar Albertsson 2015-03-21 011

Högtidsdräkt (White tie) – dvs frack. Här ingår även olika paraduniformer och ämbetsdräkter, som prästens kaftan. Även folkdräkt accepteras. Fracken ska vara svart, västen och flugan vit. Frackskjorta med stärkt krage och stärkt bröst. Skorna svarta och blanka.

Det har spritt sig ett mode där den vita frackvästen sticker ner framtill under frackrocken som ett vitt taggigt band. Det tycker jag är ett fult oskick. Det vita ska bara synas framtill. Kolla bilderna så kan du övertyga dig. Notera Fred Astaire, en av världens största stilikoner. Även när han dansar som värst syns bara den vita västen framtill.

Smoking (Tuxedo / Dinner jacket / Black tie) betyder just smoking, enkelknäppt eller dubbelknäppt. Den är oftast svart, men det finns andra mörka nyanser som kan vara acceptabla. Vit smoking är tjusigt vid rätt tillfälle. Smokingskjorta med räfflat bröst. Flugan är svart eller matchar nån detalj i klädseln t ex gördeln. Svarta skor, mer eller mindre exklusiva skor avsedda för smoking. Det finns s.k. operapumps med sidenrosetter eller slipers i sammet.

Slutsats:

Låt den gamla klädkoden Kavaj vara orörd.

Mannen i grå kostymen 1955

Kavaj är den minst formella av de tre formella klädslarna och betyder mörk kostym och inget annat. Vill du tona ner klädseln lite så skriv något annat.

PS.

Ack, vore jag en fullsponsrad influencer. Då skulle ni fått läsa att ni skulle klä er i en kostym från Tiger eller varför inte Ermenegildo Zegna. Slipsen skulle ni köpa på NK, skorna hos Skoaktiebolaget, skjortan och näsduken hos Eton, osv. Men så är det som tur var inte. Ser du några annonser i anslutning till den här bloggen ska du veta att det är nåt som WordPress eller Google hittat på. Jag får inte ett öre. Men de erbjuder mig att betala för att du ska slippa se annonserna. Det kallar jag affärsmodell. Men vad vet jag? Jag är ju bara en enkel slashas.

Ingemar Albertsson 2014-12-31 014

 

Finns det nåt snyggare än vita byxor?

30 Jan

Det är så elegant med vita byxor. På sommaren är det ju naturligt, men på vintern är det ren lyx. Och något alldeles extra om man låtit måttsy sina brallor till perfekt passform hos en bra skräddare. Därför gick jag till Atelier Saman Amel för att göra ett test. Läs här hur det gick.

ingemar-albertsson-2017-01-14-006Kommendörsgatan 21 i Stockholm. Mitt på Östermalm ligger den lilla lokalen.

Det tar ungefär åtta veckor från första måttagningen tills plaggen är klara. Då ingår minst en extra provning och eventuella justeringar.

Man kan tycka att byxorna satt ganska bra vid första provningen. Ungefär som när man går in i en vanlig klädaffär och börja prova. Men det fanns lite att justera för att få till den perfekta passformen.

Det är små, små detaljer som avgör passformen

saman-amel-2017-01-14-2Jag lider av att ha en för liten rumpa. Nästan alla byxor jag köper måste tas in både lite runt stussen och sedan lyftas lite där bak. Först då blir det snyggt häng i byxorna. Här var även midjan lite för stor.

Välj modell och kvalitetstyg själv

Byxorna sys i Italien. Och Saman Amel erbjuder ett litet urval av italienska och engelska kvalitetstyger. Till de här vita byxorna valde jag ett kraftigt bomullstyg från Loro Piana.

saman-amel-2017-01-27-004Sortimentet består idag av kostymer, kavajer, byxor, skjortor, rockar, slipsar och stickade plagg. Provplagg hänger på en stång. Kostymer säljs mest. Där börjar prislappen på 12.000 kr beroende på tyg. Jämför det med att vanliga konfektionskostymer från s.k. fina märken ofta kostar det dubbla på Fina Gatan. Och då är det inte ens måttsytt.

Slow fashion, gott hantverk och en skön kundupplevelse

saman-amel-2016-11-08-004Dag Granath och Saman Amel är två gamla barndomskompisar från Vallentuna. Saman utbildade sig i skrädderi och sedan korsades deras vägar igen på ett litet svenskt modehus. 2011 bestämde de sig för att dra igång ett eget företag. Och det har de kunnat leva på sedan dess.

Man kan sammanfatta deras företags idé i tre punkter:

  • Slow fashion – en motvikt till konventionellt snabbköpsmode
  • Integrera kunden i processen – det ska vara ett nöje att själv vara med och påverka plaggets utformning
  • Lägg yttersta vikt vid hantverket

Stilen är ganska klassisk, men ändå lite kontemporär. De blandar skandinavisk minimalism med ett formspråk från Neapel. Mina byxor har slag, hög midja och djupa frontveck som skapar den där underbara vidden och komforten i byxorna. Det har jag själv varit med och bestämt.

Mina mått i lager till nästa gång

saman-amel-2017-01-27-017Nu finns mina långa ben och min lilla rumpa i deras dator. Noggrant justerade efter första provningen. Så nu är det bara att gå in och beställa ett par brallor till. Då borde de sitta perfekt direkt.

Stor vikt vid hantverket

Hantverket är viktigt. Här förväntar jag mig att knapparna inte bara följer med som lösa tillbehör utan sitter ordentligt fast, och att knapphålen håller att slitas på. Notera detaljerna med knäppgylf, sidspännen och hängselknappar. Inget obekvämt bälte här inte. Byxorna sitter uppe av sig själva, men med ett par hängslen får de ett ännu snyggare fall.

Där satt dom! Nu saknas bara mina hängslen.

Nu får du hjälpa mig att välja kavaj till.

Visst passar både skepparkavaj och tweedkavaj, eller? Det kanske är en fördel om det finns lite vitt i kavajtyget.

saman-amel-2017-01-30-030Lägg därtill ett par fräna dojor. Nu väntar jag bara på rätt vårvinterväder för att gå ut och sprätta i mina nya byxor. (Obs, de är inte såhär korta.)

saman-amel-2017-01-27-013Tack Saman (och Dag) för ett trevligt samarbete.

Köper Vintagemannen nytt? kanske du undrar.

Inte ofta är svaret. Men det finns några plagg som är jättesvåra att hitta begagnade och det är vita byxor och manchesterbyxor. Då får man göra ett undantag. De här brallorna, unika och måttsydda till mig i ett fantastiskt tungt och tjockt bomullstyg kostade mig 3.500 kr. Det är det verkligen värt.

Vill du läsa mer om mina vita byxor kan du Klicka här

 

 

 

 

 

På kostymutställningar och jazziga vårsalonger

21 Jan

Vi hade tänkt att gå på Liljewalchs Vårsalong idag. Men usch vad tråkigt det var. Det var då vi upptäckte två andra pärlor istället. Kostym kontra mode i Slakthusområdet och Noir Blanc på Dansmuseet. Häng med på salong. Vi börjar i ett hus på Slakthusområdet.

ingemar-albertsson-2017-01-21-041ingemar-albertsson-2017-01-21-048

Här inne tronade direktören på Möller & Co, en av Sveriges största livsmedelsgrossister. Nu har fastighetsägaren Castellum försökt återskapa direktörsrummet; Möllers LyxMekka. Fint va?

ingemar-albertsson-2017-01-21-058Vi kan vara bergsäkra på att de hade Möllers LyxMocka i kaffepannan.

ingemar-albertsson-2017-01-21-089Hallvägen 21, Slakthusområdet, Globen, Stockholm

I det fantastiska och K-märkta huset från 1955, ritat av ingen mindre än Ralph Erskine, pågår just nu en utställning med kläder; KOSTYM KONTRA MODE, svenska pärlor från scen till catwalk. Det är tolv olika boxar där berömda kläder från svensk scen och film visas tillsammans med nytt svenskt mode.

Eftersom Vintagemannen och VintageQ är en riktiga arkitekturnördar vet de inte om själva utställningen eller om huset var det mest intressanta. En bra idé är det hur som helst, att Castellum upplåter sitt tomma kontorshus till en design- & modeutställning.

ingemar-albertsson-2017-01-21-017

Box 3: En stjärnkrock

Greta Garbos klänning från Gösta Berlings saga exponeras tillsammans med Alicia Vikanders första guldbaggeklänning.

Box 4: Svensk glamour

ingemar-albertsson-2017-01-21-020Gunilla Pontén gjorde kläder till svenska femtiotalsfilmer

Box 12: Blickfånget utomlands

Bland sex, sprit, cigaretter, Harry Schein, Ingrid Thulin och Nyfiken gul, hittade jag ”min nya skräddare”. Mitt ibland allt snyggt på utställningen fann vi en smoking från Saman Amel, det skrädderi där jag snart ska hämta ett par måttbeställda vita byxor. Vilken överraskning. Läs mer om det i nästa veckas blogg.

Box 5: Kläder som skulptur

ingemar-albertsson-2017-01-21-013ingemar-albertsson-2017-01-21-032

Vintagemannen har alltid en klädnypa i fickan för att fästa sin servett och inte spilla på slipsen. Idag hade jag till och med en slips av Fornasetti med klädnypsmönster på mig. Vilket sammanträffande! Kul att se en hel klänning i detta originella material.

Box 6: Han, Hon & Hen

Å så kommer det en gosse, med en byxa som en rakkniv vass.   Mockaskorna har han påssej och hans hobby är att dansa Jazz.

Så sjunger Karl Gerhard i Jazzgossen som han skrev till en revy redan 1922. Och framför filmduken hänger den rutiga rocken han hade påssej när han sjöng den berömda slagdängan, som blev lite av hans signaturmelodi.

Och på tal om jazzgossar…

Noir Blanc – den svarta vågen i 1920-talets Paris.

ingemar-albertsson-2017-01-21-004

Dansmuseets utställning är riktigt bra. Den handlar om en legendarisk epok efter första världskriget då hela världen blev modern. (Fanns det något mer spännande årtionde under hela 1900-talet undrar jag?) Det var jazz, korta kjolar, charleston, exotism, Josephine Baker, konstnärer… N-ordet gjorde stort intryck på kulturlivet i Europa i början av 1900-talet. Verkligen en sevärd och lärorik utställning. Kul dansfilmer. Gå dit.

ingemar-albertsson-2017-01-21-005

Visste du att det var svensken Rolf de Maré, och hans La Revue Nègre, som gjorde ”naturbarnet” Josephine Baker till stjärna. Och att det var hon som gjorde dansen Charleston till en sån dundersuccé? Och visste du vilken viktig roll  kosmetikadrottningen, Helena Rubenstein – the lady who invented beauty – spelade när African Chic lanserades? Och hur inspirerad Picasso var av afrikansk konst. Man lär sig mycket på en utställning.

Jazz är antagligen fullständigt livsfarligt.

ingemar-albertsson-2017-01-21-008ingemar-albertsson-2017-01-21-009

De svenska förståsigpåarna varnade (med all rätt) mot jazzen, detta syndens påfund.

Jo, jo, vi var på Liljewalchs vårsalong också.

ingemar-albertsson-2017-01-21-002

Utsikten från de tillfälliga lokalerna ut mot Malmskillnadsgatan var det finaste.

Nästan.

Nästa vecka bloggar jag om ett par måttbeställda byxor.