Arkiv | Skor mm RSS feed for this section

Hur packar man för 15 dagars tågluff i 35 graders värme när man ska ta med kläder för ett bröllop och en cykeltur?

1 Okt

Sonen skulle gifta sig i Provence. Den 3 augusti då det var 35-37 grader i skuggan. Klädkoden var nånstans mellan kavaj och business casual, dvs fin kostym eller blazer  för herrarna och en fin klänning för damerna. När den stora dagen var över skulle vi fortsätta med ett par veckors tågluff i Frankrike. Hur packar man optimalt för en sådan kombo när man åker tåg och har packningen i ryggsäck?

Vi lämnade Malmö tidigt en morgon med varsin ryggsäck som vägde 12 kg. Mer får packningen inte väga för att vara bekväm. Reskläderna var enkla; han i långbyxor, skjorta och en tunn jacka i linne och hon i långbyxor, T-shirt och en tunn yllekofta. Sommarhattar på. Och så lite bjäfs; slipsar, flugor, knapphålsblommor, etc.

Resväg: Tåg från Malmö – Köpenhamn till Hamburg där vi bytte till ett nytt tåg mot Basel. Där övernattade vi. Nästa dag åkte vi vidare med snabbtåget TGV via Lyon och anlände Avignon på eftermiddagen. Vi hade bokat Interrailbiljett första klass för seniorer. Det tar alltså nästan två dagar att ta sig från Malmö till Medelhavet. Om vi fått plats på nattåget hade det tagit ett dygn ungefär, men det var fullbokat lång tid i förväg.

I Avignon hyrde vi en bil några dagar så att vi kunde fara till den lilla byn Domazan där bröllopet skulle hållas. Det var brudens barndomshem, en vingård, så det blev ett riktigt bondbröllop i dagarna tre.

Solen stod rakt upp på himlen. Hettan dallrade mellan de gamla stenhusen. Cikadorna sjöng i träden. Vi satt och flämtade på den stora altanen.

Dagen innan bröllopet åkte vi runt med bil i Langedoc och till Aimargues där kalsongföretaget Eminence har sin fabriksförsäljning. Där köpte jag en hel bunt av mina favoritkalsipper för nästan inga pengar alls. Kalsingar och strumpor är nämligen nästan de enda plagg som Vintagemannen köper nya. Den dagen kom shortsen fram. På kvällen var det garden party hos brudens mor. Då ville vi vara lite mer snyggt klädda och långbyxorna åkte på.

Knästrumpor är ett delikat kapitel. Sverige är knästrumpornas u-land. Därför måste man passa på att handla när man är på kontinenten. Se där, ytterligare lite vikt lades till i ryggsäcken.

Bröllopet – det var som på film

Den stora dagen inleddes med lunch på vingården, sen tågade vi i procession först till det lilla rådhuset och en borgerlig ceremoni hos le Maire och sen vandrade vi vidare till den katolska  bykyrkan för Guds välsignelse. Man gifter sig ordentligt i Frankrike, det tog nästan två timmar. Det är annat det, än en treminuters i Stockholm Stadshus.

Nu skulle finkläderna på. Jag hade en vit linnekostym, vita nubuckskor, rödblå slips och panamahatt. En blandning av vintage och nytt. På kavajslaget en liten blombukett.

IMG_7874VintageQ hade en duvblå vintageklänning från Horrockses med en liten cape, blå pumps och en sommarhatt, allt från femtiotalet. Även brudparet bar femtiotalsvintage, Axel en dubbelknäppt kostym och Camille en klänning med en kort slöja och cape sydd av en lång gammal slöja.

På söndagen efter stod solen lika högt. Den lilla byn låg stilla. Temperaturen ville inte gå ner. På med linnebyxa, linne och linneskjorta och sen var det bara att hugga i och hjälpa till att återställa vingården efter festen. Vi bar stolar, fällde bord, tog ner dekorationer, diskade hundratals glas. Det tog hela dagen. Och på kvällen, under cikadornas dån, var det fest på altanen igen.

Nu skulle vi luffa runt i Frankrike i tio dagar. Så på måndagen var det dags att ge sig av. Vi lämnade hyrbilen i Nîmes där vi tog det långsamma lokaltåget upp i Central-Massivet och staden Clermont-Ferrand. En fantastiskt vacker resa bland höga berg och djupa dalar. Vardagsklädsel på. Vita skor byttes mot kronans gamla blå gympadojor. Minst femtio år gamla.

Han: Byxorna och västen har tillhört en sommaruniform för Sörmlands Husarer 1868. Hon: Ett par nya bomullsbyxor från Paris och en ny kofta i bomull.

I Clermont-Ferrand har Michelin sitt huvudkontor med ett intressant museum.

Plåtad på riktigt anno 1851

IMG_8109

I Clermont-Ferrand sprang vi på en fotografateljé som plåtade folk i ordets rätta mening i en teknik från 1851 – Ambrotype. Det var magiskt att se hur bilden växte fram på glasplåten nere i mörkrummet. Ett verkligt reseminne och en kul souvenir.

Vi ser ut som på gamla fångbilder för 150 år sedan.

I Loiredalen hade vi bokat ett cykelpaket med cyklar, hotell och middagar, samt transport av våra ryggsäckar mellan hotellen. Det var ett härligt avbrott i tågresandet. På med shortsen igen. Det blev hett i uppförsbackarna framåt eftermiddagen. Vilken tur att hotellet i Amboise hade swimmingpool. Normalt bor vi på 2-stjärniga hotell, men här kostade vi på oss ett 4-stjärnigt. Vi tänkte att vi skulle komma att behöva ha det lite bekvämt efter cykelturen.

Det ingick en liten verktygslåda i cykelhyran. Men ett verktyg saknades. En sats med insexnycklar. Det skulle vi ha packat med. Då kan man justera både styre och sadel lite bättre än bara på höjden.

IMG_8260Snygga hattar ingår i en riktig vintagepackning. Jag hade en äkta panamahatt från 1960-talet. Den är rullbar. Praktiskt när man ska packa. VintageQ´s stiliga solhatt från 30-talet tog dessvärre lite stryk i ryggsäcken. Det kunde vi kanske ha räknat ut.

En av resans höjdpunkter var den enorma vävda tapeten l`Apocalypse i Angers slott. En bildväv från 1300-talet som är ungefär 150 meter lång och 5 meter hög. Oerhört imponerande och mycket sevärt. Värt en resa som det brukar heta i Guide Michelin.

När vi kommit till hamnstaden Nantes ville vi både äta crêpes och dricka cider.

En slipover är det alltid bra att ha i packningen. Det kan ju bli lite kyligt mitt i sommaren. Och i Nîmes köpte jag en ny svartvit skjorta hos Souleiado – Provence eget modehus.

Sen stod den galanta restaurangen La Cigale med en unik miljö från 1895 på listan (dit ska man inte gå för maten). Då åkte linnekavajen på igen, med ett par tunna och lättpackade kostymbyxor från 1980-talet.

Resan avslutades i Bretagne. Vi bodde i Vannes och gjorde bl.a. en tågutflykt till den gamla badorten Quiberon där vi hittade en lugn vik. Där var det nästan bara vi som hade lämpliga badkläder.

På hemresan passerade  vi snabbt Paris och övernattade i Köln. Äntligen fick vi användning för våra regnkläder som låg längst ner i packningen. 

Fick ni verkligen plats med allt detta i varsin ryggsäck på 12 kg?

Ja nästan. VintageQ frågade några av bröllopsgästerna om hon fick skicka sin finklänning, hatt och skor med dem hem till Sverige. Det fick hon. Och jag lade till en tjock bunt kalsonger. Annars har vi släpat runt på allting plus lite smått som vi köpt under färden. När vi kom hem vägde ryggsäckarna 15 kg.

Vi packar alltid så att alla plagg ska gå att kombinera med varandra. Därför ser det ut som om vi har mycket mer kläder med oss än vi faktiskt har.

Packlista Herr:

  • 3 par långbyxor (vita, blåvitrandiga, mörkblå) + 1 par shorts
  • 5-6 skjortor + 1 linne
  • 2 tunna kavajer
  • 1 väst + 1 slipover
  • 8 par knästrumpor
  • 8 kalsonger + Y3 för att tvätta en gång under resan
  • 2 par skor + sandaler
  • Herrbjäfs: slipsar, flugor, knapphålsblommor, manschettknappar, solglasögon, mm
  • Baddräkt
  • Panamahatt
  • Regnrock + paraply

Packlista Dam:

  • 1 par långbyxor + 1 par shorts
  • 2 kjolar + finklänning till bröllopet
  • 3 blusar + 3 trikåtröjor
  • 2 koftor
  • Underkläder och vita sockor
  • 1 par gympaskor + 1 par sandaler + pumps till bröllopet
  • Damfjäfs: handväska, halsband, armband, örhängen, solglasögon, hårband, mm
  • Baddräkt
  • 2 solhattar + finhatten till bröllopet
  • Regnrock + paraply
  • Nattlinne

Vilka skor skulle jag välja?

Innan vi for stod jag med packningen på en badrumsvåg. Men det sista finliret gjordes på vår hushållsvåg. Kunde jag ta med sandaler? Asch, då överskreds maxvikten. Jag var säker på att jag skulle ha vita skor på bröllopet och de blå gympaskorna till fritid. Jag har visserligen ett par vita tygskor som tillsammans med sandalerna väger exakt lika mycket som de vita nubuckskorna i läder. (Nubuck är som en slags bakvänd mocka.) Eftersom det var bröllop vann finskorna. Annars hade jag nog tagit sandaler och tygskor istället.

Tack för dem här gången. Nu luffar vi vidare…

Vill du läsa mer om våra resor och packningar? Kolla här:

Tweedkavajen är det perfekta resplagget under höst till vår.

14 dagars tågluff kräver en samordnad och välmatchad garderob

Hur man packar för 14 dagars tågluff och kan se ny och elegant ut varje dag

Följ också Vintagemannen på Instagram och Facebook

Åk till Skoindustrimuseet i Kumla

12 Jul

Skoindustrimuseet Kumla 2019 (3)Kumla och Örebro var Sveriges ledande skostäder ända fram till 1970-talet. Sen gick det snabbt utför. I Kumla har man räddat en liten fabrik som du kan besöka. De tillverkar fortfarande några enkla modeller för hand och de har en prisvärd shop också. Åk till Skoindustrimuseet om du har vägarna förbi Örebro.

Lär dig om skomodets utveckling.

1920Det bästa med utställningen är alla montrar med skor från olika årtionden under 1900-talet. Här kan du se hur skomodet förändrats och kanske få hjälp att datera dina vintageskor.

Vilka mästerverk! Två par herrskor från 1920-30-tal. De högra är tillverkade av skofabriken Kronan i Örebro, varumärket heter Engelbrekt. Har du någonsin sett ett finare arbete? Makalöst!

Vid varje monter finns en skylt som sammanfattar skomodet i några enkla termer.

1950Fina femtiotalsskor.

De här skulle man vilja ha. Minns du slamkryparna? Jag fick aldrig några sådana för min mamma. – Man får fotsvett i dom, tyckte hon. Jag fick inga myggjagare heller.

Se hur man tillverkar skor

På övervåningen pågår fortfarande en begränsad tillverkning. Du kan titta och fråga.

Här finns skoläster kvar i alla upptänkliga storlekar

Köp dig ett par prisvärda dojor

Jag köpte ett par fräna ökenkängor. Det var andrasortering så jag fick dem för 450 kr, mot 700 normalt. Det är inte dyrt.

De säljer mycket slipers också i alla möjliga färger och storlekar; 180 – 330 spänn! Jämför det med Docksta-toffeln som kostar från 850 kr, t ex de här i lite mer arbetad brogue-modell för 1.200 kr. Det är alltså mycket prisvärt i Kumla.

Reptilskinn (1)Du kan ta med egna skinn och beställa ett par unika dojor.

Det hjälpte inte att Sveriges finansminister ropade i nöd. Nästan hela skoindustrin i Närke fick packa ihop på sjuttiotalet och landet fylldes av billiga importskor.

Varför kan vi inte längre?

Till vänster ett par gamla Master från mitten av 1900-talet som jag hittat second hand. De kunde göra kvalitet i Örebro förr. Gubben med hammaren som pryder muséet är Masters gamla varumärke.

Till höger ser du ett par nytillverkade brogueskor från amerikanska Allen Edmonds. Och Northampton är fortfarande Englands ledande skostad. Sådana dojor kostar numera från 5.000 kronor och uppåt på Fina Gatan. Det kunde lika gärna ha varit Kumla eller Örebro. Varför kan vi inte göra sådan här kvalitet i Sverige idag?

Jag har bara en sak att klaga på. (Hör ni det i museiledningen?)

Jag saknar en bra ax-till-limpa-monter där man kan se alla momenten när man tillverkar en kvalitetssko. Då skulle vi alla förstå varför det är värt att betala för kvalitet och inte köpa lågpris-skitskor. Som tur är finns det fortfarande skomakare som ”skräddarsyr” skor i Sverige, nämligen Framåt i Gamla Stan i Stockholm.

Åk till Kumla!

Livsfarlig sula

7 Feb

halka-1

Nu är vintern här på besök ett par dagar och med den de halkiga trottoarerna. Vintagemannen har många fina s.k. kvalitetsskor. Några är utrustade med gummisula. Det märks att de egentligen är tillverkade för ett annat klimat än vårt, för gummit är ofta alldeles för hårt. Det blir stenhårt vid minusgrader och halt som en ishockeypuck. Dagens I-landsproblem tycker du kanske. Men det tycker man nog inte när man ligger där på gatan med en bruten fot eller hand. Än så länge har jag bara drattat på ändan ett par gånger. Men en dag kanske oturen är framme.

Dainite heter en sula med runda nabbar som de stora skofabrikerna gärna använder på sina grövre skor. Jag har den sulan på mina Tricker´s och Crockett & Jones och Carmina.

Det är den här sulan jag vill varna för – Dainite. Den är lömskt hal på en svensk vintertrottoar.

sulor-016

Man kan lika gärna gå ut i lädersulor. Då vet man ju i alla fall att det är halt. Och så kan man ju alltid ta spatserkäppen med.

broddar-2012-12

Att ta på sig broddar är ju naturligtvis ett alternativ. Och fantastiskt effektivt. Men hur elegant är det?

Rågummi biter

Rågummi, som jag också minns från min ungdoms Playboyskor, är mjukt som suddgummi och har en helt annan friktion. Trots att nabbar saknas har de ett mycket bra grepp på is. Dessa Carmina-skor sitter som klistrade på marken.

Dom kunde förr

sulor-019

Se här ett par militära permissionsskor från 1963. Antagligen tillverkade av Norlins i Nordingrå på Höga Kusten. Trots att skorna är 54 år gamla har de ett sulgummi med spänsten kvar och den hederliga Elg-klacken. Och jag gick nästan obehindrat i halkan igår kväll – både till och från krogen.

Skomakarns gummisulor

gummisula-002

Ofta, när jag har hittat ett par skor med lädersula, går jag till skomakaren för att sätta på en tunn gummisula också. Skomakarna har i stort sett alltid gummisulor anpassade till svensk vinter och med ett mönster som funkar i halkan. Fråga alltid din skomakare hur sulorna fungerar på vinterväglag. Dessa kanske inte är att rekommendera för ren snöpulsning, men hur ofta är man ute i sådant väder i lågskor?

Galoscher, overshoes och bottiner

Galoscher och bottiner brukar vara ganska halksäkra. Det finns moderna varianter som Fred & Matt och Swims, eller gamla hederliga Tretorn och Viking. Några har t.o.m. inbyggda dobbar. Läs gärna mitt blogginlägg om galoscher.

Vibram – det är rejäla grejor.

sulor-024

Dessa gamla vintagepjäxor från 40-50-talet hade en helt söndertorkad och sprucken sula. Men nu är de som nya igen. Vibram-sulan funkar i grov snö och har bra friktion även på is. Så ska ett par vintersulor vara.

Vill du läsa mer om hur skomakaren Mano på Riddargatan renoverade de här pjäxorna och hur de fick en ny Vibram-sula. Klicka här!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hur man får ett par 30-talsskor att dansa igen.

11 Maj

Min blivande hustru behöver ett par gyllene skor, dock inte sådana som Bröderna Herreys hade, utan ett par som passar till en lång klänning från 1930-40-talen. Hon hittade ett slitet par hos Ateljé Femman i Sollentuna. Men tyvärr, sulorna håller inte att dansa hela natten i. En sån tur att skomakarna hos MANO på Riddargatan finns. Kolla här:

Före och efter

Skorna var rätt slitna. Och att sulorna var utslitna syns kanske inte på bilderna, men VintageQ säger att det inte var nån tvekan när hon provade dem. – Dessa håller inte för en hel fest, sa hon bestämt. Går de att renovera?

Vi gick till MANO Skoservice. – Jo det går nog, sa de, om vi får lite tid.

Innersulan var ganska nedtrampad och gav inte någon svikt längre. Men VintageQ ville inte ha nya sulor. Det skulle lysa för mycket nytt, tyckte hon, så de togs varsamt bort.

Sen skulle främre delen av yttersulan bort. Det som blev kvar ser ju rent äckligt ut. Kan dessa gamla skor verkligen renoveras?

Jodå, limma på en ny sula och låt torka i press. Sen sitter de som berget. När de torkat måste sulan skäras ren.

Nya yttersulor på plats. Nu börjar det arta sig. Det kan nog bli ett par dansskor igen.

Guldskor Mano 2016-04-30 (12)

Nya sulorna färgas in så att ingreppet inte syns.

Guldskor Mano 2016-04-30 (13)

Och så på med nya klackar.

Som jag skrev, de gamla innersulorna skulle vara kvar. Men de har fått svikten tillbaka genom ny kork på undersidan. Nu är det nästan klart.

Sådärja. Det kan man inte tro, att det var ett par bräckliga vrak alldeles nyss. Dansen kan börja.

Guldskor Mano 2016-04-30 (13C

– Får jag lov?

För smala skor är inget vidare

2 Mar

Har du för smala skor som klämmer? Det går lätt att fixa, åtminstone lite grand. Jag har en bra skotöjare som jag har jag köpt för en femhundring hos min skomakare Mano. En utmärkt investering som jag verkligen kan rekommendera. Möjligheterna att hitta passande second hand-skor ökar betydligt.

Skotänjare (1)

Den här manicken kan töja både på tvären och längden. Bäst är den på att lästa ut på bredden. Där kan man, beroende på hur kraftigt läder det är, töja uppåt en centimeter. Att kunna töja på längden ska man inte hoppas för mycket på. Det är nog mest hälkappan som ger med sig.

Skotänjare (2)

Jag skruvade tills det knakade i dessa Grenson Cordovan (i hästläder)

Jag skruvar dels på den långa kroken, dels på ratten. Så regleras längd och bredd. Jag skruvar så länge jag törs, dvs tills det knakar lagom mycket. Det gäller att sluta i tid.

Innan jag sticker in töjmanicken i skon och börjar skruva lägger jag en våt trasa över skon ett stund, samt sprejar med en blomdusch inuti för att mjuka upp lädret.

Sen får skon sitta i spänn över natten, och om man har tur har man en perfekt sko nästa morgon. Sen gör man likadant med den andra skon.

Har man olika bredd på fötterna, hallux valgus till exempel, kan man töja skorna lite olika.

Boots

Vilka fräna sextiotalsboots min hustru har. Det är bara två fel. Skorna är för smala. Och det funkar inte med min skotöjare. Den går bara att använda i lågskor, dvs i dojor utan höga skaft.

Boots-utvidgning 006

Som tur är har skomakaren en mer avancerad skotöjare som även klarar stövlar. Så det var bara att lämna in bootsen. Nu passar de perfekt.

Före              &               Efter

Slutsats: skaffa dig en egen skotöjare. Efter två utlästningar hos skomakaren är den investeringen betald.

 

Upptäcker ny vintagehandlare på Antikmässan

18 Feb

Antikmässan 2016 065

Vintagehattar är en bristvara. Vilken lycka att då hitta en ny vintagehandlare med inriktning på herrkläder. Jag slog till och köpte en riktig ”Frank Sinatra-hatt” av märket Failsworth Sportsman.

De Lucas – en helt ny vintagehandlare

Thomas Cedergren är en erfaren antikhandlare som nu inriktar sig på herrvintage. Under namnet De Lucas kommer hans butik på Ruddammsvägen att öppna nån gång i mars. På Antikmässan hittar du hans välfyllda monter lite dold bakom de mer kända vintagehandlarna.

Kolla vilka fräna manschettknappar och flugor jag hittade hos De Lucas.

Lata Pigan levererar alltid

Margareta plockade fram en äkta Borsalinohatt till hustrun. Hon har visserligen redan en brun damhatt, men det är extra snits på en Borsalino. Annars säljer Lata Pigan och Teda Art Project också spännande vintagetyger. Anmäl dig till deras workshops och lär dig sy klänningar av dem. Mer information i deras monter.

Herr Larsson & Lisa Larsson – trevliga grannar med noga utvalt

Lisa Larsson på Bondegatan är ett av vintagevärldens säkraste gruvor för damerna. För något år sen flyttade Jeanette Axlander in och öppnade en herravdelning – Herr Larsson. Den har nu knoppat av och blivit en egen butik några meter bort på samma gata. Men på Antikmässan har de blivit sambo igen. Mycket fint finns det. Undrar hur länge den här klänningen fick hänga kvar.

Den grönbrunrutiga femtiotalsrocken från Örnkläder är nu såld till en känd vintageman. Den är  redan hos kemtvätten. Men det fanns även andra läckra rockar hos Herr Larsson.

Herr Judit håller hög och lite trendigare profil

Är du tveksam inför att klä dig i äkta vintage, sånt som är äldre femtio år alltså, så är Herr Judit rätta stället. De har montern mitt emot Herr Lisa (Larsson). Höglassiga second hand-kläder av fina märken och tjusiga kvalitetsskor finns det. Här är det lite mer modernt. Synd att brallorna jag provade var för korta. Jag hade varit tvungen att offra slagen för att få ner dem tillräckligt – och det vill jag inte göra. Kostymen med väst till vänster är en Ralph Lauren Purple Label (RLs mest exklusiva serie). Men den passar en herre i storlek 46-48 skulle jag tro. Så synd.

Andra fyndställen för vintagenördar

I en helt annan del av Antikmässan finns två handlare som är värda ett besök. De ligger i den bortersta långgången. Det är Öst Hem & Kuriosa och Orval AB. Båda brukar vara med på mässan varje år.

Antikmässan 2016 002

Hos Öst hittar hustrun alltid något. I år en fin yllekjol som ger femtiotalsvibbar, men den kan nog vara åttiotal om man kollar noga i sömmarna. Den stickade koftan i bildens nederkant var tyvärr för kort i ärmarna. Och guldskorna från 20-talet som sticker fram under kjolen var också för små.

Antikmässan 2016 074

Vårt roligaste köp på Antikmässan i år är ändå de här drinkservetterna från mitten av nittonhundratalet som Öst hade liggande på en hylla. Se vilka undersköna damer. Lite syndigt ekivoka med alla kroppsdelar noggrant broderade. Det är t.o.m. fyllning i tuttarna. Jag var tvungen att inviga dem direkt efter hemkomsten. Vad drinken heter? Old Fashioned. Vad skulle det annars vara?

Antikmässan 2016 006

Orval har alltid en välfylld monter. Mest för damerna, men lite accessoarer för herrarna också. I år hade de flera fantastiska 20-talsklänningar. Vackra och trånga. Själv hittar jag nästan alltid några halsdukar eller liknande herrbjäfs.

Och vem dök upp utanför Orval? Jo, Agneta som driver den välfyllda vintagebutiken Epok på Odengatan. Hon är även en prisbelönt modist viket framgår av dagens huvudbonad med all önskvärd tydlighet.

Det är lika kul att gå på Antikmässan som på olika vintagefestivaler och marknader. Man träffar gamla bekanta. Istället för fika blev det vitt vin och räkmacka i Älvsjö. Mässan har öppet till söndag den 21 februari.

Bli inte blöt om fötterna idag

9 Feb

Fred & Matt 20150323

Ett par moderna bottiner – eller overshoes – från Fred & Matt. De bästa jag någonsin haft. Tyvärr är de inte riktigt vintage. Läs mer nedan.

Bottiner

Bottiner är en yttersko i gummi med lite högre skaft för att helt täcka sina fina läderskor. De har dragkedja eller knäppning. De vänstra är svenska från Tretorn och de högra med textilskaft är norska från Viking.

Galoscher

Swimms galoscher (2)

Galoscher är en låg yttersko av gummi som bara täcker nedre delen av skon och som saknar knäppning eller låsning. Dessa, en lyxvariant från Swims, är ganska tunna, mjuka som kondomer och därför smidiga att ta på och av. Problemet är att det lätt kan bli punktering på sandade gator med vasst grus. Gamla stela galoscher var mycket kraftigare, men de glappar lätt när man går. Notera de gamla fina galoschmärkena. Det är för att man inte ska ta fel i stadshotellets garderob.

Pampuscher

Pampuscher 003

Pampuscher är en elegant damvariant av bottiner som ofta har plats för en liten damklack. Många pampuscher är pälsbrämade.

Fred & Matts overshoes är det moderna alternativet

Fred and Matt (4)

Moderna bottiner från Fred & Matt som förenar det bästa. De är vattentäta, lätta, mjuka och smidiga och går så högt upp att de skyddar hela skon. Man märker knappt att man har dem på sig. Köp sådana bums!

En slamkrypare

Retro 010

Nummer 1/2016 av Tidningen Scandinavian Retro kom i min brevlåda igår. Där redde jag ut ett missförstånd om Kar de Mummas slamkrypare som visade sig vara bottiner. Läs gärna den utmärkta tidningen.