Arkiv | Livsstil RSS feed for this section

Lyssna på Stilverandan och hur jag ser på stil och kläder

2 Nov

I somras blev jag intervjuad av Hjaldar Giljarås på StilVerandan. En Youtube-kanal om stil och ett gott liv. Det sändes i två avsnitt. Du hittar länkar här. Jag passar idag också på att illustrera det jag säger i intervun med några bilder. Kläder är ju trots allt rätt visuella.

IMG_7628

Här kan du lyssna på avsnitt 1.

IMG_7629Och här kan du lyssna på avsnitt 2.

Här följer bilder som illustrerar det jag säger. Om du lyssnar på intervjun kan du samtidigt rulla ner och följa med i bilderna.

Alltid knästrumpor

En gentleman visar aldrig hud mellan strumpan och byxan. Endast om han bär shorts.

Manchesterbyxor är svåra att hitta begagnade

Men å andra sidan är det inte mycket till kvalitet i nya s.k. kvalitetsmanchesterbyxor heller. Dessa köpte jag i vintras. Materialet börjar redan att släppa. Kolla också knapphålet. Det behövde lagas efter att jag haft byxorna EN gång!

Bästa tipset: Köp en väst att matcha eller kontrastera med

Det funkar lika bra med en slipover…

… men det blir mycket billigare

Vilket är ditt favoritkap?

E. Zegna (3)

En manchesterkavaj av märket Ermenegildo Zegna, fyndat för 250 kr på Stadsmissionen.

Riktiga loppisfynd:

Två 40-talskostymer för 250 kr och en skräddarsydd smoking från 1941 för 150 kr. Det är lagom dyrt.

Billiga och halvdyra klockor duger bra

Ingemar Albertsson 2014-12-30 010

De här har kostat från 150 kr till 10.000 kr.

Håll ihop läder och metall

Guld eller vitmetall rakt igenom. Brunt eller svart läder rakt igenom.

Här börjar avsnitt 2. Byt program.

Köp begagnade kvalitetsskor

Skotänjare (1)

Med en skotöjare kan du utvidga skorna max en halv storlek.

Investera i randsydda skor

Det är lätta att sula om ett par randsydda skor. Är ovanlädret limmat mot sulan är det omöjligt.

Skaffa dig en bra ändringsskräddare

Är man lika lång som jag måste man nästan alltid förlänga ärmar och byxben. Då kan man få offra slagen på byxorna, eller göra ett litet fuskslag.

Små hål kan en konststoppare laga nästan helt osynligt.

Mina hatobjekt

trekvartsbyxor

 

Trekvartsbyxor stör mitt öga. De varken börjar eller slutar snyggt. Låt hantverkarna få ha sina arbetsbyxor i fred. De har dessa av säkerhetsskäl.

Klädernas ”Gyllene snitt”?

sir-2016-11-03

Vem var det som tog måtten egentligen?

Och 2010-talets urväxta mode är helt förfärligt. Knäppeknappen ska sitta vid naveln. Skjortan ska inte synas under västen. Tänk att mannen här till vänster ansågs vara en av landets mest välklädda artister. Urrrk. Tacka vet jag Hollywoodgrabbarna från femtiotalet till höger.

Börja bära hatt

Ingemar Albertsson 2017-07-09 (2)

Första gången du går ut i hatt känner du dig såhär. Du tror att alla glor på dig. Men tro mig, det gör de inte alls. De är fullt upptagna med hur de själva ser ut.

Ingemar Albertsson 2016-05-20B (1)Börja med en billig stråhat eller en exklusivare Panamahatt på sommaren. Det känns helt naturligt.

Hattar 2015-06-20 (1)Sen kan du börja köpa hattar för hela året. Du hittar lätt en fin hatt för 250 kr.

Ingemar Albertsson 2018-09-08 (4)Man kan t.o.m. ha hatt till en jacka.

-Ska du på bröllop? frågar folk. Så ovanligt är det med en blomma.

Jag går nästan aldrig ut utan en blomma – boutonniere – i knapphålet. Det är alltid fejkblommor. Riktiga blommor kan förstöra kavajen. De senaste hittade jag för 99 kr på J.Harvest & Frost.

Pynta dig med en skojig pin

En pin på kavajslaget blir ofta en samtalsöppnare. – Vad har du där? Man kan både roa och provocera med väl valda märken. Till vänster Folke Filbyter från Linköping. Till höger olika märken från S:t Eriksmässan på 50-talet. En pin kostar vanligtvis 5 – 20 kronor. Mycket skoj för pengarna.

Köp inte nya märkeskläder.

Du betalar bara deras annonser och dyra affärslägen, inte deras skräddare. Köp second hand och vintage istället. Då har plaggen kommit ner till sitt rätta värde.

Så till själva tricket: Att sätta ihop delarna till en snygg helhet.

Ingemar Albertsson 2018-08-30 (1)

Denna outfit hade jag på intervjun. Den kan nästan ses som übermatchad.

Sprezzatura 2018 (2)Våga vara lite sprezzatura (Googla på det, eller läs det här exemplet.) och gör något medvetet nonchalant. Det alltför perfekta är lite tråkigt. Här har jag valt att ta två olika manschettknappar ur burken.

Vågar du bära färg, eller vill du vara mer harmoniskt välmatchad? Välj själv. Matcha, kontrastera, harmoniera.

Acessoirer 003Det är dom små, små detaljerna som gör´et.

Annonser

Vintagemetoden är ett bra sätt att leva och må bättre under fastan

1 Mar

Om 39 dagar börjar påskveckan, men däremellan kommer fasta. Sedan ett årtusende har vi i Sverige fastat den här årstiden och levt lite enklare med mindre fett, socker och mindre kött. Snacka om vintagemetod för att få lite ordning på sitt liv i överflöd. Idag spekulerar Vintagemannen om vad den moderna fastan kan vara. Och det handlar inte om att sluta äta.

ingermar-albertsson-2017-02-8-2

Igår, på fettisdagen, firade vi Sveriges stora karneval; vi frossade i semlor. Det var förr ett sätt att äta upp sig inför fastan. Nu blir det inget mer kött på ett tag, men mer frukt, grönsaker, fisk, skaldjur och kanske fågel. Bort med snask, processad färdigmat, feta pizzor och kaffebröd. Tänk vilken nyttig hälsokur kyrkoåret bjuder på.

Vi hittade på en egen dietmetod för cirka sex år sedan – Vintagemetoden.

Den hade till effekt att Vintagemannen gick ner 18 kg och Vintage Q ungefär lika mycket. På annandag jul 2010 vägde jag över 100 kg. Ett år senare 82 kg. Sedan dess har det stabiliserat sig på 83 kg.

Huvudidén med Vintagemetoden är att äta lite till frukost, lite till lunch för att sen få äta precis vad som helst till middag. Och när man blir hungrig mellan måltiderna, för det blir man, är det frukt och nötter som gäller.

Frukosten består av en fruktsmoothie och en cafe latte. Lunchen en tallrik fil eller yoghurt med müsli, plus kaffe och en kaka om man varit snäll. Frukt och nötter är mellanmål. Och till middag får man unna sig vad som helst som är gott. Men nu under fastan är det läge att dra in på kött och det allra fläskigaste.

ingemar-albertsson-2016-02-04

Efter några år lade vi till träning och motion på programmet också. Men det gör inte att man väger mindre, bara att man får en vackrare och smidigare kropp. Inte trodde jag, en gubbe på 66½ år, att jag skulle orka springa en halvmil på en halvtimme. Jag som inte joggat sedan 1900-talet.

Så idag består Vintagemetoden av en lagom sträng matregim på dagarna och träning på gym två dagar i veckan.

Fasta är inte bara att banta kroppen: Man kan banta klädkontot också.

Som ni alla vet köper Vintagemannen bara second hand och vintage-kläder, om man undantar kalsonger och strumpor. Om man inte är en klädnörd som jag kan man spara otroligt mycket pengar om man slutar gå i märkesaffärerna på Dyra Gatan och slinker in på Myrorna, Emmaus,  Stadsmissionen och dom, för att inte tala om loppisar ute i landet.

Ingemar Albertsson 2016-03-07 093

Det är ju inte klokt att betala över 20.000 kr för en ny Burberry-rock när man kan hitta en begagnad för 850 kr på second hand. Eller att betala 1.400 kr för en ny Eton-skjorta som kan fyndas för en tiondel av priset. Vintagebutiker tar runt 2.000 kr för kvalitetsskor som kostat 5.000 kronor nya. Det är bara att kolla slitage, malhål och fläckar ordentligt och sen slå till om priset är det rätta. Sen får man ibland räkna in en liten justering hos skomakaren eller skräddaren i priset också. Men det borde man också göra på nya plagg för att få dem att sitta bra.

Så ta fastan till ursäkt för att börja handla second hand och vintage. Du har 40 dagar på dig att träna. Sen är du fast.

Koldioxidbanta är den nya fastan

Man kan Vintageresa också. Det vill säga att ta tåget, cykeln (och bilen) och inte flyga så mycket och långt runt jorden. Vårt lilla klot tål inte att vi producerar koldioxid som vi gör. Har du sett TV-programmet Zero Impact ? En verklig tankeställare. Det andra avsnittet går ikväll på SVT1 kl 21.00. Annars kan du kolla avsnitten på UR Play.

Väskor 2013-08-14 (2)

Det går jättebra att ta tåget, i alla fall inom Sverige och Europa. Vi drömmer om att snart tågluffa runt bland kontinentens storstäder iförda bekväma reskläder och vackra vintageväskor.

Resväskor(0)

Vi bekymrar oss dock för att det inte kommer att finnas några bärare ute på de kontinentala perrongerna så jag har konstruerat en egen liten vagn att dra resväskan på.

Visst är det vackert med hotelletiketter på gamla väskor. Och se här en liten hemmakonstruerad vagn för vintageväskorna.

Ska du åka mellan Göteborg och Stockholm kan vi rekommendera Blå Tåget. Där kan man äta på vita dukar med stil. Det finns också andra tågoperatörer som Snälltåget om man vill åka billigt till Malmö eller annorstädes, ja ända till Berlin,  i gamla fina vagnar.

Göta kanal 1916

Eller så far du med båt på Göta kanal om du vill färdas långsamt och värdigt och hinna ikapp dig själv. Det gjorde vi i somras, kolla här.

.

 

 

 

 

 

 

ä

Ett hejdlöst år med Vintagemannen

20 Jan

Idag har jag bloggat som Vintagemannen precis ett år. Många olika outfits har jag haft på mig under de senaste 12 månaderna. Man kan ju undra om jag har nån stil egentligen, eller om jag bara har väldigt kul i utklädningslådan. Så jag tänkte idag göra en självupptagen tillbakablick från januari 2016 till januari 2017. Håll till godo.

JANUARI 2016: Snö och tweed

Visst är det kul med gamla skidkläder. Stig-Helmer, släng dig i väggen. Men om jag har nån egen stil så är det tweedkavajer. Nästan alltid kombinerad med en färgglad väst eller slipover. Sen ska skjorta, byxor, slips, näsduk, klocka och knapphålsblomma kombineras på ett fräckt sätt. Det är den riktige Vintagemannen.

FEBRUARI: Vintage jubilee day & ny livsstil

Den 4 februari firar Vintagemannen som den dag det hela startade. Det var den dagen 2011 som jag och VintageQ klev in på Herr Judit på Sibyllegatan. Sen urartade det med kläder, nya matvanor och träning på gym. Jag gick från stl 56 till stl 52 för att kunna hitta snyggare second hand- och vintagekläder.

MARS: Ur-bra fynd

Gamla klockor är kul. Man kan hitta fina vintageur för hundralappar, eller bara några tusen. Så varje dag väljer jag omsorgsfullt ut ett armandsur som passar till kläderna den dagen. I mars gjorde jag två fina klädfynd också. En äkta gammal manchesterkostym i gott skick och en Burberry-trenchcoat för 8oo kr. Ett bra köp, då de kostar nästan 22.000 kr nya idag.

APRIL: Plus fours är en utfreakad stil som är populär bland allmänheten

Ett säkert sätt att skapa uppmärksamhet är att ta på sig ett par golfbyxor. De flesta blir glada. Några blir uppretade. Den vänstra klädseln har jag haft flera år. Kavajen är en Schlasbergs från sjuttiotalet. Det är nog den blazer jag har haft mest glädje av, köpt hos Mani i Malmö. Den högra kostymen hittade jag i april 2016 jag hos A.Marchesan på Odengatan 74, en av världens bästa vintagebutiker. Den här bilden är en av de allra mest gillade på hans Instagram.

MAJ: De vita linnekostymernas månad

Ett år tidigare hade jag en vit linnekostym. Nu har jag tre. Jag hade ju ett bröllop i juni att planera. Så jag blev jätteglad när Peter på Sundown Covey hade en ny linnekostym i butiken som var skräddarsydd åt en annan gubbe. Men han kom aldrig och hämtade ut sin kostym, så jag fick köpa den billigt, och då ingick justering till mina kroppsformer. Den andra, som är från c:a 1915, hittade jag några dagar senare hos Old Touch. Det var en riktig grosshandlarkostym från Djursholm som fick sys in ordentligt runt midjan. En lycka kommer sällan ensam. I övrigt kom maj med solen och jag fick börja använda mina Panamahattar igen.

JUNI: Bröllop och förberedelser

Vårt bröllop på midsommarafton var utan tvekan årets mest enastående händelse. En tropisk natt. Det var mycket som skulle förberedas, hacka lök till den inlagda sillen t ex. Men det fanns också gott om tid för både kultur och relax ändå

JULI: Välklädd och fritidsklädd

Webbmagasinet Välklädda Svenska Herrar gjorde ett reportage om Vintagemannen i juli. Det var ju väldigt hedrande. Då tänkte nog Erik Mannby speciellt på mina fina fritidskläder. Eller hur?

AUGUSTI: Bröllopsresa på Göta kanal och livet leker

Vår försenade bröllopsresa gick i augusti från Göteborg till Stockholm med M/S Juno från 1874. En passande omgivning för Vintagemannen och VintageQ så vitt jag kan se. Sen lekte vi som vanligt lite också.

SEPTEMBER: Bike in tweed och roliga utflykter

Jag tycker att VintageQ var fantastiskt vacker i sin New Look och matchande cykel. Och min tweedkostym från Savile Row går inte heller av för hackor. Annars var vi på utflykt åt olika håll i världen; Knivsta och Julita t ex. Och så mötte jag Rivierans guldgossar på muggen på biografen Victoria.

OKTOBER: En äkta cell-fie

Såhär ser ska en riktig cellfie ut. Den är tagen i en cell på Långholmens gamla fängelse. I övrigt kan man ju notera att sommar´n är slut och jag får krypa in i mina favoriter, tweedkavajerna igen.

NOVEMBER: Mötte min dubbelgångare och blev porträtterad i Mitt i

Vintagemannen fick väldig uppmärksamhet i tidningen Mitt i i november. Ett helt uppslag. Jag blev igenkänd över hela stan. Det är kul när folk kommer fram till ”en sprätt i knästrumpor” och börjar prata. Sen fick jag också möta min dubbelgångare IRL. Jag kunde ha fått skriva många autografer den kvällen.

DECEMBER: All time high på Instagram

Sherlock Holmes-outfitten slår an. Över 450 gillar den på Instagram. Det är mycket för en Vintageman. Men det börjar lossna på IG. Just idag passerades 1.600 följare och många bilder får över 200 gillanden. Det trodde jag verkligen inte för ett år sedan. Så kul!.

JANUARI 2017: Leken fortsätter i full fart

Idag har jag en glad femtiotalsslips. Året har börjat bra. Jag har gjort enastående fynd. En skidkostym från slutet av 30-talet och en bilrock i getskinn från 20-talet. Båda med fin proveniens. Och så har jag gått till Atelier Samal Amel och beställt ett par vita byxor, men om dessa kommer jag att blogga i nästa vecka.

Roliga bonusbilder från 2016

Tänk vad mycket roliga kläder det finns. Om man bara vågar. Pröva själv. Mitt liv har aldrig varit roligare. Välkommen i gänget. Och i maj var Vintagemannen ett inslag på TV4-nyheterna. Det kunde jag inte föreställa mig när jag började. De måste ha varit verklig nyhetstorka den dagen.

Gott Nytt År!

7½ skäl att köpa vintagekläder och inte nytt skräp

1 Dec

Ofta får jag frågan varför jag går omkring i vintage och begagnade kläder. Här är de sju bästa anledningarna.

  1. Du betalar mycket mindre än för nya plagg.
  2. Du slipper betala för märket
  3. Det är hållbart – A. Det var bättre kvalitet förr och plaggen håller längre.
  4. Det är hållbart – B. Du behöver inte ha dåligt samvete för att du förorenar jorden och tvingar människor att arbeta för slavlöner.
  5. Du kan få nästan skräddarsytt för en spottstyver.
  6. Du står över modesvängningarna
  7. Kläderna får en själ och en proveniens.

Ingemar Albertsson 2016-05-22 001

En skräddarsydd linnekostym med anor – den är från 1910-talet och har ägts av en grosshandlare i Djursholm. Den kostade lite mer än tusen kronor. Sen har jag låtit sy in den och anpassa storleken till min figur. Västen är relativt ny. Den är i polyester men har karaktär i tyget och blir ett snyggt utropstecken ändå. Panamahatten är arvegods och den är faktiskt köpt i Panama på sextiotalet. Slipsen är märkt Organsin Rhodia, Made in France. Den är ganska kort vilket gör att jag tror att den är från 1940-talet när de flesta kostymer fortfarande hade väst. Denna outfit rymmer i stort sett alla sju argumenten.

Nu tar vi argumenten ett i taget.

1. Du betalar mycket mindre än för nya plagg

Självklart. Jag lägger mycket sällan ut över tusen kronor för ett plagg, ibland bara några tior. Och då gäller det allt från kostymer till en slips. Du kan säkert hitta en riktig skitkostym för tusen kronor i nån av de största lågpriskedjorna också. Men då får du kvalitet därefter. Den håller några gånger och är omodern om nåt år.

En så kallad lite bättre kostym kostar väl från 5 – 10.000 kr i butikskedjorna. En måttbeställd över tiotusen. De flotta märkena 25.000 kr. Och ska du köpa skräddarsydd Savaile-Row-kvalitet så börjar prislappen på 50.000 kr. Tro aldrig att du får en bra skräddarsydd kostym för 10.000 kr.

Jag har många skräddarsydda kostymer, och ännu fler från konfektion, från 1930-70-talen, i en kvalitet som man bara kan drömma om idag, och som varit jättebilliga. 10 kr är mitt bottenrekord. Det var en 50-talskostym i ett snyggt blårandigt tyg med karaktär och i ett alldeles utmärkt skick. Håller i åratal. Många kostymer har kostat 150 kr. Då talar jag om fynd på loppisar ute i landet. I en bättre vintage- och secondhandaffär kan en kostym kosta 2.500 kr. Men tänk då på att den skulle ha kostat minst 25.000 att sy upp idag. Över tusenlappen betalar jag bara för något sjusärdeles extra. Sånt som andra inte vågar gå ut i.

Snacka om ett tyg med karaktär. Skulle du våga gå ut såhär? Räkna med massor av komplimanger.

När det gäller andra plagg så är det billigare; en Stenströms- eller Eton-skjorta kan kosta allt mellan 75 – 350 kr. Men de kostar 1.200 kr nya. Det gäller bara att kolla att de inte är utslitna i krage och manschetter.

En fin Borsalino-hatt kostar sällan mer än 250 kr, kanske bara en hundring. För en ny får du räkna med 2.500 kr och uppåt. En ny Panamahatt kan kosta hur mycket som helst.

Nya slipsar, flugor och näsdukar är hutlöst dyra i butik. Vad sägs om 400 spänn för en fyrkantig tygbit? Jag brukar betala 20 kr för en näsduk och några tior för slipsar.

Bruna o  Svarta skor.JPG

Pruta inte på kvaliteten när det gäller skor. De håller i årtionden om de sköts väl.

Kvalitetsskor är lite dyra. Nya kostar de runt 5.000 och uppåt. Ett par begagnade Church´s, Allen Edmonds, Tricker´s  eller Crockett & Jones får man nog betala ett par tusen för idag, om man inte har tur och hittar ett par på en loppis för 95 kr som jag gjorde i somras. Såna dojor ska du investera i, sköta dem väl och laga när de går sönder.

Mitt allra bästa tips är att köpa några udda västar eller slipovers. De kostar sällan över 100 kr. Det finns inget sätt att så billigt höja hela sin apparition som med en udda färgklick under kavajen.

2. Du slipper betala för märket

Låt oss ta ett groteskt exempel. En traditionell trenchcoat från Burberry kostar mer än 21.000 kr på Fina Gatan. En trenchcoat på H&M kan du få för 2.000 kr ungefär. – Men då har väl en äkta Burberry mycket högre kvalitet, invänder du. Javisst, det är högre kvalitet, antagligen dubbelt så hög, eller kanske tre gånger så hög. Då skulle en sådan märkesrock alltså vara värd 4.000 – 6.000 kr. Varför då betala över 20.000 kr när du i de flesta secondhandaffärer kan hitta en äkta Burberry för under 2.000 kr. Ibland är skicket som nytt och 99 % av mänskligheten ser inte skillnad på årsmodell. Jag betalade 880 kr för min Burberry trenchcoat, inklusive foder, i en vintageaffär i Åhus. Sparade alltså över 20.000 kr bara på det köpet.

Tänk på, att för märkeskläder betalar du ungefär 12 gånger den faktiska produktionskostnaden. Du får rätt mycket snygga vintagekläder för mellanskillnaden.

3. Det är hållbart – A. Det var bättre kvalitet förr och plaggen håller längre.

En ny skjorta är ett skämt. Knapparna följer med som lösa tillbehör. Tyget är sladdrigt och tål inte många tvättar. Undantag finns naturligtvis idag, men då kostar det.

Ta slagen på en kavaj t.ex. De ska ju runt och fint böja sig bakåt. Förr satt skräddarna, och nu talar vi även om konfektion, och handpikerade slagen. Dvs sydde hundratals små stygn som höll ihop yttertyget och mellanlägget på rätt sätt. Så gör riktiga skräddare än idag. Men nu är det mesta bara limmat = Low cost production. Även på märkeskläder för många tusenlappar.

Handpikerade slag 1940-tal 002.JPG

Vik upp slaget och undersök i släpljus. Kolla om du ser de små stygnen. Här, på den här 40-talskavajen, ligger de i rader.

Alla kläder ska vara så lätta idag. I tunna tyger blir det inte lika vackert fall och det skrynklar sig lätt. Tänk vilken fröjd det är att få på sig en dubbelknäppt 40-talskostym med tyngd i byxbenen och djupa slag. Och sen manliga axelvaddar i kavajen. Då känner man sig klädd.

Ända sedan 70-talet, när TEKO-industrin i Sverige pajade ihop, har vi fått mest billiga plagg i skräpkvalitet. Kolla de här bilderna så ser du:

Är det här hållbar kvalitet? Knappast. De små bilderna visar förfallet redan på 70-talet. Den stora svarta bilden är en svindyr jacka från Prada, 2000-tal. Det här skulle ju knappt få godkänt i syslöjden. Vad heter motsatsen till Haut Couture – Basse Couture?

4. Det är hållbart – B. Du behöver inte ha dåligt samvete för att du förorenar jorden och tvingar människor att arbeta för slavlöner.

Det går inte en vecka utan att man hör och läser om hur illa vi sköter både vår jord och människorna som bor här. Det är barnarbetare i fabrikerna och folk får jobba för svältlöner. Klädkedjorna avslöjas gång på gång, och de viftar med sin CSR-policy och säger att de ska ta itu med problemen. Alternativt att det inte går som enskilt företag att bryta ett lands kultur. Och när folket i ett låglöneland fått upp lönerna lite så flyttar hela modecirkusen till ett annat ännu billigare land. Snart är väl Asien uttömt. Vad återstår då att suga ut?

Miljön tar också stryk. Vi läser om bomullsodling med farliga bekämpningsmedel och hälsovådliga färgämnen som förstör vattendragen. Bara en liten rännil av klädfloden är tillverkade av ekologisk bomull och producerat hyggligt miljövänligt.

Slit-0ch-släng var fränt på 60-talet. Nu sitter det oss upp i halsen. Flödet av nya plagg in i butikerna är enormt. Nytt, nytt, nytt varje vecka året runt. De stora kedjorna har en produktion och distribution som påminner om dagligvaruhandeln. Inga lager, bara nyheter i butikerna hela tiden.

deluxe0001

Läs den här avslöjande boken från 2008. Sen har du inga höga tankar om dagens klädindustri längre. Och du har absolut inte nån lust att köpa några dyra märkesvaror.

Det fanns säkert brister i produktionen förr också; hårda arbetsdagar och låga löner. Men om du köper vintage är den skadan sedan länge redan skedd, och du bidrar inte till en fortsatt rovdrift. Det känns rätt skönt faktiskt.

5. Du kan få nästan skräddarsytt för en spottstyver.

Kolla vilken kille eller gubbe som helst – se hur illa kläderna sitter på kroppen. De verkar inte gjorda för att sitta snyggt ens. Hur kan någon tycka att jeansen sitter snyggt på dem? (några slanka modellkroppar undantagna.)

Damkläder ska vi inte tala om. Det finns nästan bara två, tre modeller som allt bygger på; en T-shirt eller ett linne och ibland en herrskjorta. Sen skruvar man och vrider på de  variablerna till toppar, tunikor, tröjor, klänningar, mm. Inte något formsytt och skräddat där inte, möjligen två tutt-sömmar. Sedan A-modellen slagit igenom på 60-talet, och därmed lagt grunden för hela massproduktionen av damkläder, har inte mycket förändrats.

sir-2016-11-03

Made-to-measure? Jo, hoppsan. Att de törs annonsera nåt så urväxt och illasittande som måttbeställt.

Att skräddarsytt är svindyrt har vi redan slagit fast. Ouppnåeligt för nästan alla. I alla fall för mig. Då har orden måttbeställt eller made-to-measure blivit lite hippa mervärden. Det låter ju nästan som skräddarsytt. Men det de flesta tillverkare gör är att utgå från en standardstorlek och sen justera lite på längden och bredden efter kundens personliga mått. Det blir inte några ”fittings” (provningar) och ändringar heller. Om det är lite bättre made-to-measure får man räkna med att ett par brallor drar iväg upp emot fyra tusen kronor i alla fall, beroende på tygkvalitet. Och bara ett byxtyg från Savile Row kan kosta fyra tusen i sig.

Annat är det med vintage. Där har vi först ett fint gammalt kvalitetstyg med både en lite spännande färg och struktur i själva vävnaden. Skulle ha varit jättedyrt idag.

Tyger med tyngd och karaktär.

Sen är det en helt annan kvalitet i hantverket, som ligger ganska nära det skräddarsydda även om det är konfektion, med många handgjorda sömmar, knapphål, pikering, mm. Och ibland hittar man äkta skräddarsydda plagg. Och då talar vi om kvaliteter i högsta tänkbara prisklass.

Så var det då det där med passformen. Nästan allt går att ändra och justera lite, längd och vidd, åtminstone en storlek upp och ner. Det viktigaste att kolla är axlarna. Om tyget inte skrynklar för mycket sig på ryggen vid axlarna, så är storleken nog rätt bra om man har en normalbyggd kropp. Det har inte jag. Jag har jättelånga ben och är utarmad. Då gäller det att kolla om det finns tillräckligt med tyg att lägga ner på ärmar och ben. Det finns det ofta. Ibland får jag offra slaget nere på byxorna eller göra ett fuskslag. Problemet med kavajärmarna uppstår egentligen bara om det är en äkta skräddarsydd kavaj. För då ska det vara riktiga knapphål längst ute på ärmarna och är det så blir det för dyrt att ändra.

Marchesan-skjorta 024

Ärmlängden är lätt att justera om det inte är uppklippta knapphål i ärmen.

Vad kostar det att ändra? undrar du kanske. Byxbenen eller byxmidjan kostar ett par hundra,  kavajärmarna det dubbla. Att sy in eller lägga ut vidden på kavajen från 400 och uppåt. Axlarna ska man inte ge sig på. Då kan tusenlappar rulla iväg. Passar inte axlarna – köp nåt annat istället. Se till att butiken har en bra backspegel så att du kan kolla din rygg.

Den vänstra är alldeles för stor vid axlarna och rynkar sig fult. Den högra är för trång i midjan. Tveksamt om den går att lägga ut snyggt. Inga köp alltså.

Alltså, om du har köpt en vintagekostym, för låt oss säga tusen kronor och lägger lika mycket hos skräddaren, så har du för ett par tusen fått en måttsydd kostym i en kvalitet som säkert skulle kosta minst 25.000 kr idag. Kanske det dubbla. Men i många fall har jag köpt en kostym på loppis för 150 kr och ändrat den för ett par hundra. Det får du knappt ett par skräpbyxor för på billiga stormarknaden.

6. Du står över modesvängningarna

Klassiska proportioner var vanliga ända in på 1960-talet. Sen kom popen och jeansen och t-shirt-modet och ersatte välskräddat med färg och udda skärningar; låg midja, hög midja, jättesmala, jättevida, etc. Och så är det än idag.

Kolla dagens herrkostymer. Knäppeknappen i kavajen sitter uppe vid bröstvårtorna. Kavajen är så kort att hela rumpan är bar. Västen är också för kort. Byxorna är låga och jättesmala. Tja, det går i alla fall åt mindre tyg än på 50-talet = Low Cost Production (but not low price). Det enda vi vet är att det snart är omodernt.

Till vänster två av klädhistoriens mest kända förebilder från femtiotalets Hollywood. Där i midjan ska knäppeknappen sitta.  Och han till höger, en av Sveriges mest ”välklädda” män, sägs det. Sicken förebild.

Med ett par lagom vida byxor, med en lagom lång kavaj, och en väst som döljer bältet, och en knäppeknapp som sitter vid naveln är du alltid klassiskt klädd. Om du sen piffar till dig med en glad väst, snygg slips eller fluga och en matchande näsduk samt en blomma i knapphålet så kommer du i nästan alla kretsar att framstå som intressant välklädd även om du inte är modern. Och är det nån som frågar eller kommenterar något så tar du till argument nummer 7.

7. Kläderna får en själ och en proveniens.

Varje vintageplagg har, eller kan ges, en historia. Har du riktig tur vet du vem som har haft plagget. Detta är min svärfars gamla kostym från tiden han jobbade som…. Eller den här beställde Professor Snorre på AW Bauers hovskrädderi 1953. Eller den här smokingen hade en av Sveriges rikaste män när han tog studenten på Lundsberg 1941. Nu pratar jag om riktigt skräddarsytt med en etikett i innerfickan som talar om vem som en gång beställt kostymen och vilken dag den levererades.

Etiketterna berättar historier.

Har man riktig tur kan man berätta nåt sånt här: Den här kostymen med golfbyxor beställde Generalkonsul Bergsäker på NK 1936, han var förresten med i golfförbundets styrelse på den tiden. Och så är samtalet igång.

Det är jättekul att Googla på namnen i etiketterna och se vad man får fram om personerna och deras liv. En gång berättade jag för en man vem som ägt kostymen jag hade på mig och fick till svar; – Vi bodde på samma gata och hans dotter har jag hånglat med. Säg det om en lågpriskostym från H&M eller Dressman.

I de flesta fall har man inga så bra rövarhistorier att komma med. Men det finns ju fler etiketter att läsa på insidan av plaggen. Både varumärke och i vilken butik kostymen var såld. Varenda stad, köping och municipalsamhälle hade en skräddare eller en bra herrekipering.

Man kan ”forska” om skräddarier, konfektionsfabriker, butiker och varumärken. Nätet är fantastiskt. Man kan läsa att fabriken flyttade till Uppsala 1948 och lades ned 1957. Eller så hittar man någon som har släktforskat och berättar om när de började som lärling i en firma för att sen starta eget. Plagget har fått en berättelse.

Ett särskilt kapitel är att försöka datera plaggen. Det är lite som nutidsarkeologi. Därför samlar jag på postorderkataloger från hela 1900-talet. Där kan man se hur slagen, ryggen, vidden, kragsnibbarna, slipsarna, etc. såg ut vissa år och dra slutsatser därefter. ”Det kan inte ha varit före kriget och sen försvann ju de där smala detaljerna i början av femtiotalet. Vi säger 1946 – 48 ungefär, för det måste ha varit efter att de släppt på tygransoneringen 1945.”

Kragsnibbsarkeologi i postorderkatalogerna.

Så får mina kläder en spännande historia och en själ.

7½. Det är kul.

Nu förstår du varför jag köper vintagekläder – helst sådana från före 1970 – och vilken glädje de ger. Tänk att vid 66 års ålder få leka utklädningslåda igen. Det är ett nöje att sätta ihop dagens outfit. Du anar inte hur många komplimanger jag får från trevliga människor, sådana som jag aldrig skulle ha talat med annars. Idag var det två stycken på en timme.

Under snart sex år som vintageman har jag bara träffat en sur gubbe. Och han fick så han teg. Men det är en annan historia.

Nu är det är bara för dig att hänga med. Ut och börja jaga gamla fina kvalitetskläder för olika ändamål och situationer.

Vanity Fair, April 1931

Såhär såg vi ut på den tiden pojkar ville bli män. Idag verkar män vilja bli pojkar.

 

 

 

 

Dags att starta Stilskolan igen?

18 Nov

I en tid när ministrar kallas horor och nästan alla bara klär sig i jeansblått och svart är det kanske dags att starta Stilskolan på nytt. Mellan 1957 – 1972 utbildade Svenska Scoutförbundet tiotusentals svenska ungdomar i hyfs och stil. Vintagemannen skriver idag om Stilskolans uppgång och fall.stilskolan-mm-034

Ungdom som umgås på ett korrekt sätt.

Det började 1957 då Svenska Scoutförbundet erbjöd näringslivet ett komplement till industrins egen lärlingsutbildning. Under två veckor skulle eleverna få lära sig om yttre och inre stil. Den yttre stilen handlade om hygien, kläder mm. Den inre om uppträdande, tal, sätt att umgås, mm. Stilskolan ville ge ungdomarna en plattform av trygghet att ta med i vuxenlivet.

stilskolan-002

Säljbrev skickades till näringslivets direktörer och personalchefer. Många hade ju själva varit scouter när de var unga.

Idag låter det här ju jättemossigt. Då var det banbrytande. Detta var under de svenska rekordåren. Barn från landet och arbetarhem hade inte fått samma sociala träning som de från överklass och tjänstemannahem. Nu skulle de in i de växande svenska företagen och bli lönsamma och i många fall göra karriär. Då krävdes inte bara rena yrkeskunskaper, utan också verktyg för att framgångsrikt ta sig fram i livet.

Säljande bilder från en tid då pojkar ville bli män och inte tvärt om.

De stora barnkullarna på 40-talet hade precis klivit ut i yrkeslivet och behövde fostras in i företagen. Yrket fick de lära sig ordentligt, men det fanns ett behov av människo- och livskunskap också.

Stilskolan var uppdelad i två veckokurser med hemläxa emellan.

Första veckans kursplan, Grundkursen, kunde se ut såhär:

stilskolan-mm-030

Under kurspassen om personlig stil fick deltagarna lära sig att det är viktigare att peta naglarna än att måla nagellack på dem. Hur sköter man sin ekonomi? Hur ska man ha det med alkoholen? De fick, som det heter idag, lära sig att bygga sitt personliga varumärke. Mycket fokus låg på att skapa goda relationer till andra, både professionellt och privat. Det handlade både om kamratskap och ledarskap. Hela utbildningen var upplagd som en dialog med ungdomarna där det gällde för dem att själva hitta sin egen stil.

stilskolan-052

I denna pärm kunde deltagarna samla sitt kursmaterial och sina insikter om livet.

Första veckan slutade med att man fick öva sig i retorik och tala inför folk. Sen blev det hemläxa i att möta människor och att göra intervjuer med folk på jobbet och utanför.

stilskolan-mm-032

Under den andra veckan, Påbyggnadskursen, fördjupade man de fyra ämnesområdena; Vår samhällssituation, Personlig stil, Samverkan och Framträdande.

Avancerad sex

Det var en mycket avancerad sexualundervisning för sin tid där konsulenterna bl.a. demonstrerade kondomer. Det vågade de flesta skollärare inte göra på den tiden. Det var mycket genant.

stilskolan-mm-036

Vad skulle du själv svara? Stäng av bandspelaren och diskutera.

Det fanns också ett avsnitt om kläder och klädvård – om att investera på rätt sätt. Men fokus låg mycket mer på den inre stilen än på den yttre.

stilskolan-mm-009

Två av konsulenterna skrev en bok, Personlig stil, som användes i utbildningen. Den kom ut i hela tretton upplagor som sålde över 60.000 exemplar mellan 1963 till 1972

Var du rätt klädd på det senaste kavajskuttet?

stilskolan-mm-014stilskolan-mm-011

Investera i kläder som passar till flera plagg och är lätta att kombinera med varandra.

stilskolan-mm-017

Klädvård var viktigt. Det här var innan slit-å-släng, och globala klädkedjor som kommer med nytt flera gånger om året, helt slagit igenom.

Att kunna simma i sällskapslivet

I början på kurspasset frågade man eleverna om de skulle ställa upp i en simtävling utan att kunna simma. Man ville, genom att förbereda ungdomar på olika situationer i livet, förbereda dem så att de skulle kunna ”simma” i andra situationer; på jobbet, på banken, på restaurang, på familjehögtider, på teatern, kort sagt, både på jobbet och i sällskapslivet.

Kom ihåg, att det här hände på den tiden då ungdomars mål var att bli ordentliga och skötsamma vuxna – inte att be de äldre dra åt helvete och kalla dem för horor. Hur många får lära sig att hälsa hövligt idag?

Imponerande kundlista

Näringslivet var djupt inblandat från början. Kunder var de stora svenska industrierna. Volvo var den allra första kunden. I början var det en utbildning för verkstadslärlingar, men snart fick flickorna på kontoret också vara med.

stilskolan-024

Flera företag sponsrade Stilskolan. Man använde Herrmoderådets filmer och material, Trygg Hansa och Trafikrestauranger erbjöd bildband och annat modernt studiematerial. På den här tiden var flanellografen det huvudsakliga pedagogiska AV-hjälpmedlet.

Redan i slutet av 60-talet började Stilskolan att bli omodern.

Samhället utvecklades snabbt. Fler och fler fick en ordentlig utbildning och företagen hade inte samma ansvar för den. Så efterhand gled Stilskolan mer och mer in i den allmänna skolan, och konsulenterna höll kortare eller längre utbildningar inom Fritt valt arbete eller TTF – Timme Till Förfogande. Samtidigt hade flera av konsulenterna blivit allt skickligare i ledarskapsutbildning och sålde sig till näringslivet med andra företagstjänster inom försäljning, kommunikation och arbetsledning. 1972 lades Stilskolan ner efter rätt mycket intern kritik – var detta verkligen Scoutförbundets uppgift?

Skulle det finnas utrymme för en ny Stilskola idag? Vilka ämnen skulle då vara aktuella?

Nya Hyfs- & stilböcker ges ut hela tiden sedan hundra år. Behovet verkar vara oändligt.

Behovet av träning i hyfs och stil har nog inte minskat. Magdalena Ribbing har mer att göra än någonsin. Hela tiden kommer det ut nya böcker om etikett, stil och kläder. Diskussionen om stil går varm på nätet. Alla stilar har sina förespråkare. Modet växlar snabbt och många moden löper parallellt i olika subkulturer.

stilskolan-mm-028

Finns det en korrekt stil? Kan man komma i tröja när det är står Kavaj i inbjudan? Finns det ett korrekt uppträdande? Får man ha mössa inomhus? Får man kalla en klasskamrat för hora? Behövs orientering i dessa frågor?

Vilka ämnen skulle ingå i dagens Stilskola?

stilskolan-mm-027

Detta är Svenska Scoutförbundets generalsekreterare Rulle Neveling. Han hade varit i USA och lärt sig det senaste om ledarskap. Och när det inte längre var avdragsgillt för företag att donera pengar till idéella föreningar skapade han ett koncept – en produkt som företagen kunde köpa – Stilskolan var född.

Källor:

Ove Lindahl: Stilskolan en epok (Föreningen Scoutmuseets vänners årsskrift nr 19 – 2002). Intervjuer med stilskolekonsulenterna  Stig Holmberg och Kristina Lundgren. Originalmaterial som jag fått titta i och fotografera. Boken Personlig stil (1972) av Jodal & Centergård.

 

 

 

 

 

Bröllopsresa i vintage på Göta kanal

22 Aug

Göta kanal 1916

Vintagemannen och VintageQ gifte sig på midsommarafton 2016. Sen for de på en äkta vintage-bröllopsresa med M/S Juno på Sveriges Blå Band –  Göta kanal. Här kommer ett fylligt bildreportage.

M/S Juno är världens äldsta passagerarfartyg där man kan övernatta. Hon gick av stapeln i Motala  redan 1874. Fortfarande går hon i trafik mellan Göteborg och Stockholm. Känslan av att resa riktigt antikt finns kvar, även om man smakfullt uppdaterat båten många gånger genom åren. Vi blev personligt välkomnade av styrman Axel Johansson och färdens utmärkta värdinna och guide Anna Lindvall och fick sen bagaget nedburet till vår hytt.

Anne-Marie Lindstedt 23016-08-13

Reser man med ett vintagefartyg gäller det att klä sig därefter. Men vi tycker inte att man måste vara helt tids- och stilenlig. Här har VintageQ en Panamahatt från 1920-talet, en bomullskjol från sekelskiftet 1900, en dräktjacka från 1940-talet och en sprillans ny jumper. Det går bra att mixa.

Packa smått med kläder som går att kombinera

Har man ett rykte som vintageman att försvara gäller det att vara rätt klädd och kombinera plaggen väl matchade. Den blåvitrandiga ensemblen med byxor och väst är från en svensk militäruniform modell 1868. Passar utmärkt på Juno från 1874. De vita byxorna och kavajen är från en grosshandlarkostym i linne från 1916 ungefär. Den blå yllekavajen är en konvalecentkavaj från ett engelskt militärsjukhus 1942. Man måste ha varmt ylle med sig när det blåser kallt över vattnen.

Har man sen en udda väst och en slipover med sig också kan man få ihop tolv olika kombinationer. Och det räcker ju bra för en fyradagarsresa.

Sen är det är ju de små, små detaljerna som gör´et. I en liten ask för manschett- och skjortknappar stoppar man ner små pins som passar för resan. Det röda märket på kavajen är ett Simborgarmärke från 1936. Bygden vid älven var en utställning i Trollhättan 1946 och Motalas pin med radiomast är från 1937. Sen får man inte glömma att packa några passande slipsar, flugor, knapphålsblommor och klockor också.

Notera säkerhetssnodden i hatten (en s.k. boater, vad annars?). Den elastiska snodden, fäst i en knapp i kavajen, är en försäkring om hatten skulle blåsa av. Enligt utsaga är den finessen uppfunnen av gondoliärerna i Venedig. Det kan man förstå.

Det ryms inga stora väskor i de små hytterna, egentligen inga alls, så det gäller att hålla bagaget nere. Två små resväskor, en hattask, en liten bag, en kameraväska och VintageQ´s handväska.

Klä om till middag

Det är brukligt att klä om till middag. Nåja, det var ganska skraltigt med det. Men vi ansträngde oss som vanligt och piffade till oss.  Det kände vi som en plikt mot gamla Juno.

– Får man äta middag vid kaptenens bord, iförd vit smoking? frågade jag när vi bokade resan. – Det behöver du inte vara orolig för, fick jag till svar. Dom anade inte vem dom hade att göra med. Nu blev det inga sådana middagar, men kapten Albert Håkansson kom i alla fall och satte sig vid vårt bord. Det är en kul gubbe.

Inför varje lunch, två rätter, och varje middag, tre rätter, fick man skriva upp på en lista vad man ville dricka till maten. På så vis fick man champagnen eller ölen rätt kyld när man satte sig till bords. Det är vackra jugendmatsalar där man redan vid första lunchen blir placerad ihop med några andra trevliga resenärer. Men själva matupplevelsen är inte mycket att skryta med. Här finns stora möjligheter till förbättring.

Göta Kanal 2016-08-12-16 121

Frukosten var däremot perfekt. Precis enligt Vintagemetoden – massor av frukt och en kaffe latte. Smaskens. En bra start på dagen.

Vi vaknade tidigt de första två morgnarna. Dels beroende på att vi sov alldeles ovanpå propellern, dels för att vi ville se så mycket som möjligt. Klockan sex var vi uppe på däck pigga och nytra. Då var det ingen trängsel.

Ett tips från Vintagecoachen: Köp en sån där snuskigt dyr engelsk pyjamas i finaste bomullspoplin på Jermyn Street i London. Då känner man sig så fin att man kan gå ut och gå i den.

Välj en bananhytt

Hytterna är små, väldigt små. Därför hade vi bokat en av ”bananhytterna” längst bak, längs den svängda aktern. Det är de enda hytterna som har soffa och där en person över 180 cm kan ligga rak. I alla fall på C-däck. Vi kunde vara två personer inne i hytten och klä oss och hålla på med toilettbestyr samtidigt. Övriga hytter på C-däck är som små sovkupéer på tåget, där man ligger i korta våningskojer. Det gör man även i de dyra hytterna på A- och B-däck, men där är det lite rymligare. Vi valde helt enkelt rätt. Dånet från propellern vande man sig vid. (Det finns också en ”bröllopshytt” med Queen size bed, 120 cm bred, men den valde vi bort.)

Många utflykter på land

Det blir aldrig långtråkigt att resa i fyra dagar. Vi hade böcker med oss, men dem öppnade vi aldrig. Vi gick av fartyget vid Trollhättans slussar, Karlsborgs fästning, Motala, Vreta kloster, Söderköping och på Birka. På flera ställen var det guidade turer. Sen kan man ju gå av vid många slussar och gå bredvid båten också.

I Söderköping ligger den lilla klädbutiken Kanaljen vid kanalen bara 100 meter från slussen. Den är bäst i hela Sverige på ljusa linnekostymer i klassisk stil och fina Panamahattar. Naturligtvis hade de öppet kl 20.30 när vi anlände. Passa på att shoppa. Du har en timme på dig.

Mer än 60 slussar

I Göta älv och Trollhättan finns de största slussarna och de äldsta. Vid slusstrappans topp ligger ett lite dammigt kanalmuseum. Men det är dumt att missa det. Se filmen så lär du dig mycket om slussarna och kanalen.

Den mest berömda slusstrappan finns vid Berg, norr om Linköping. Dit kan man lätt ta sig med bil om man är ute på E4-an och kör. Vi hade gjort matsäckssmörgåsar vid frukosten och så skippade vi lunchen den dagen.

Dagens klyscha: Pastoral idyll

Det är en otroligt idyllisk resa. Så avkopplande att sakta glida fram genom  pastorala landskap där kreaturen betar eller trolska skogar och trånga passager. Det blir aldrig långtråkigt. De stora sjöarna och haven passerar man på natten eller när man äter. I alla fall om man åker som vi gjorde, från Göteborg till Stockholm.

Att flyta fram på natten är också spännande. Eller att hjälpa till med någon av de få handdrivna slussarna. Eller att promenera i Motala och hitta en drömbil, en Morris Eight från 1937. Men det mest originella var i Forsvik, strax före Karlsborg.Där står familjen Kindbom, varje dag som båten passerar, och sjunger väckelsesånger och nedkallar Guds välsignelse över vår färd på Göta kanal och genom livet. Det har de gjort ända sedan 1920-talet. Det kallar jag vintage.

Gå ombord i Göteborg

Med på resan hade vi en guidebok från 1954. Den gäller i stort sett fortfarande. Så är det om man reser vintage, då behövs inga nymodigheter. Vi reste från Göteborg till Stockholm. Det tar fyra dagar och tre nätter. Man kan åka åt motsatt håll också. Men alla förståsigpåare som vi talat med säger att den riktningen vi åkte är vackrast. Man är vaken på rätt ställen och det blir en mycket mer magnifik avslutning i Mälaren och Stockholms inlopp än att sluta resan i den lite tråkiga Göta älv.

Otroligt trevlig personal! Kapten Albert och hans besättning styrde med säker hand och alla var väldigt serviceinriktade. Det har varit ett nöje att ha att göra med all personal på rederiet, ända från bokning, ombokning och livet ombord. Heder åt ett sånt gäng.

 Gott liv ombord

Några blandade bilder från livet ombord. När det är varmt och fint väder sitter man uppe på däck. När det är blåsigt, blött och kallt kan man gå in i salongen eller matsalen. Men vi var ute mest hela tiden. Och det finns massor av filtar.

På övre akterdäck finns Honesty Bar. Där tar man sig själv vad man vill dricka; öl, vin, läsk, kaffe. Sen var det bara att anteckna vad man tagit på en lista.

Tack M/S Juno för en kanonupplevelse

Oj, vilken bra bröllopsresa det blev. Vi är fortfarande lika kära efter 21 år tillsammans. Och du läsare – ni behöver inte vänta till guldbröllopsdagen. Boka reda nu så får du en lyxupplevelse nästa sommar för ett mycket behagligt pris.

Hjälp! Är Vintagemannen med ombord idag?

 

 

 

 

Först när vintagemannen är ordentligt packad kan han ge sig iväg.

25 Mar

Resväskor(0)

Idag handlar det om väskor och att resa med stil. Eller om att bara gå ut på stan.

En vintageman är mån om alla detaljer. Det blir roligare då. Och finare. Väskor är nästan som kläder. De förstärker profilen på hela ekipaget. Tänk bara på damernas handväskor.

Gamla väskor har så mycket karaktär. Speciellt om det sitter gamla etiketter kvar från äventyr i hela världen. Man kan låta sin fantasi resa iväg och se sig själv på en däckstol i Karibien eller på kasinot i Monte Carlo. Med en Old Fashioned i handen.

Resväskor i läder är mina favoriter. Och hattaskar. Ibland är de i styv papp också. Man packar bilen full. Och eftersom det är så ont om trevliga vägkrogar är det säkrast att packa ett campingbord och en Taffel med matsäck också. Det är synd att man inte törs checka in sådana fina väskor på flyget. Inte ens en vintageman har råd att bara åka med enkel biljett.

Tillämpad bodybuilding

Hjulväska 005

Okejdå. Gamla väskor är tyngre än såna där moderna compositsaker med inbyggda hjul. Men de ger bra träning. Det finns också fiffiga hjul att sätta utanpå så att man klarar en tågresa. Jag drömmer mig tillbaka till den tiden då man kunde kliva av tåget och ropa: Bärare hitåt!

Vintagemannen går till jobbet

Ibland åks det på tjänsteresa med övernattning på nåt flott konferenshotell i nåt gammalt nedlagt slott. Då tar en vintageman sin matchande konsult-outfit med övernattningsväska, datorväska och konsultrulle. När han är klar med sitt uppdrag är det full rulle på hemresan.

Ingemar Albertsson 2013-01-23  (2)

Vad döljer det sig här? Jo, Västerlandets moderna välsignelser.

En vintageman går ogärna ut med en modern datorväska på axeln. Nej, stilfullt och diskret ska det vara. Tänk att de redan på 1950-talet visste att tillverka fodral för iPads.

På viktigt möte med portföljmannen

En läderportfölj skapar respekt. Eller åtlöje. Tänk att folk gapskrattade åt mig 2011, det år jag trevande började klä mig i vintage.  När jag visade mig i den grå Homburg-hatten och med bandyportföljen under armen visste flabbet inga gränser. Men jag tog det som en man, som en vintageman. Nu har jag flera portföljer att växla mellan beroende på uppdragets art.

En mycket fiffig portfölj i präglad krokodilimitation. Man går till ett viktigt möte med viktiga papper i portföljen. När de viktiga dokumenten är överlämnade rullar man ihop portföljen, låser och bär hem den under armen. Endast den gamla reservoarpennan ligger kvar däri.

Tänk om väskor kunde tala.

Vad skulle den då ha att berätta om Långsele? Eller om en middag vid kaptenens bord på sin färd över Atlanten med M/S Kungsholm?

Bärare hitåt!

Det här fina setet såldes på Stockholms Auktionsverks Fashionauktion i förra veckan (mars 2016). Det klubbades för 3.600 kr. Jag var inte med och bjöd, trots att jag var väldigt sugen. Tänk att få resa med sin egen garderob för kostymer, skor, underkläder och lite annat. Samt en mindre väska för annat nödvändigt. Och så plats i hattasken för två – tre hattar.

Varför bjöd jag inte då, skicket var ju rätt bra och det var inte någon sunkig lukt i någon av väskorna? Jo, kolla handtaget på den stora garderoben. Det finns bara ett handtag högst upp. Det betyder att denna väska kräver en bärare med pirra. Var hittar man en sån nuförtiden, även om man kan busvissla? Nej, att släpa på denna låda skulle inte vara att resa med stil. Svettig, med hatten på sned och kläderna i oordning, vill man ju inte göra entré på hotellet. Så det blev inget köp.

Vintagecyklar kräva dessa väskor

Bättre då att ta cykeln, i detta fall en tandem från 1939 av märket Union. Det finns vackra väskor för sådana ekipage också. Och då är det ju bara naturligt att anlända till resmålet lite svettig och rufsig.

What is necessary?

En vintageman måste också packa de allra nödvändigaste små utensilierna inför sin resa. Praktiskt då med en väska med inbyggd necessär där varje pomada har sin egen flaska i sitt eget fack. Eller så packar man ett elegant toilettetui. Att sådana står högt i kurs förstår man när den nedre till höger ropades in av en dam för över 4.000 kronor på Stockholm Auktionsverk för ett par år sedan. Jag vill minnas att det var en elegant kvinna som letade present åt sin man.

Små, små etuier

En vintageman har många tillbehör att hålla reda på; kragknappar, manschettknappar, slipsnålar, mm. Och så själva slipsarna förstås. Tur att det finns små etuier för allt.

Ingemar 2012-09-01 (5)

Vintagemannen tackar för uppmärksamheten. Trevlig resa.