Arkiv | 1940-tal RSS feed for this section

Tag lilla Mälarturen och fynda vintage en dag

14 Maj

Ingemar Albertsson 2017-05-14 028Vi tog en tur med bilen i helgen. Först till Stallarholmen där Lilla Skattgömman och Kertis Vintagebod finns i det stora gula huset. Sen for vi vidare genom Strängnäs till Lata Pigan i Vela, mitt ute på landet, strax före Enköping. Då hittar man många roliga plagg och prylar på några timmar. Kolla här.

Ingemar Albertsson 2017-05-14 040

Ska detta – en plastrong- bli min stil i sommar? Vill jag verkligen se ut som Loa Falkman? Från Kerstis Vintagebod.

Ingemar Albertsson 2017-05-14 017

Vem har ägt kostymen med de galanta hängslena? Tyvärr är den för liten för mig. Har du stl 48-50 är det bara att kasta sig på bussen och åka till Kersti i Stallarholmen för att göra årets kap.

Här ser du svaret.

Jo, det är mästaren själv – Povel Ramel. Kolla vilka fina hängslen som medföljer. Och snygga sammetsdetaljer på kavajen. Bland det bästa jag sett på Vintagemarknaden på länge.

Och Vintage Q gick inte lottlös

Lilla skattgömman Stallarholmen

Kolla vilken fin 40-talsdräkt som Birgitta på Lilla Skattgömman hade gömt undan. Först får skräddaren lite jobb med att lägga ut några centimeter i midjan. Sen blir hon snyggast i stan.

Skor 2017-05-14 005Tänk om hon sen tar på sig de här oanvända 30-talsskorna av märket Triumf. De låg och väntade hos lata Pigan.

Turman 004

Hos Kersti hängde den här hemsydda silkiga byxkjolen från tidigt 70-tal. Med vidhängande omlottkjol! Så praktiskt. Nu är det tajm för diskoteque.

Lata Pigan levererar alltid

Ingemar Albertsson 2017-05-14 033Ingemar Albertsson 2017-05-14 037

Lata pigan har förmågan att hitta gamla snygga kostymer. Kolla tyget i denna 50-talare. Den som säger att det är snyggare med jeans får svårt att motivera det.

Ingemar Albertsson 2017-05-14 032Eller vad sägs om denna dubbelknäppta 40-talare med väst? Vilket pangfynd. Och för första gången måste Vintagemannen lägga upp både ärmar och byxben. Finns det mer utarmade män än jag?

Vilken turgubbe jag är. Men så står det också såhär i fodret på den ljusblå kostymen.

Turman 001

V.S.B.

PS. Vill du äta under utflykten kan du med fördel passa på att äta och handla godsaker på Printz Bageri i Stallarholmen. Eller så tar du med egen matsäck och äter hos Lata Pigan.

Annonser

Köpenhamns välfyllda vintagemässa i vacker kulturbyggnad

26 Mar

CPH vintagemässa 2017-03-26 018Väl ordnat, trevligt sponsrat, mycket kläder – för tjejerna. Idag tog vi tåget till Köpenhamn och Vintagemässan i musikhuset Vega. Det är ett fantastiskt hus, huvudstadens gamla Folkets Hus som är ritat av stjärnarkitekten Vilhelm Lauritzen 1956. En arkitektonisk pärla värd ett besök i sig. Byggnaden började såsmåningom förfalla, men räddades i slutet av 90-talet och blev musikhus. Så bra.

CPH vintagemässa 2017-03-26 034CPH vintagemässa 2017-03-26 016Det fanns visserligen flera stiliga och välklädda grabbar i publiken. Dessvärre hittade vi män inte så mycket. Det var mest för damerna, massor; det fanns klänningar, hattar, väskor, skor, morgonrockar, brudklänningar, mm för alla smakriktningar.

Bara äkta vintagekläder

En eloge till arrangörerna som lyckats hålla hårt i vintagekonceptet. Nästan allt var verkligen vintage från tiden då det begav sig, dvs före 1970, och inte alls så mycket åttiotal som second hand-butikerna nu flödar över av.

CPH vintagemässa 2017-03-26 026Vintage Q gjorde ett fynd, den här engelska ylleklänningen från 40-talet som hon inte kunde motstå. Den fanns i Vintagesonikas välfyllda monter. Deras brudklänningar skulle ni ha sett. Butiken finns i Århus på Jylland, men även på nätet. Nåja fynd och fynd, den kostade 2.000 danska kr, dvs 2.500 svenska lite drygt. Överlag var priserna högre än i Sverige skulle jag påstå.

Trettiosju utställare

CPH vintagemässa 2017-03-26 032Vi träffade även goda vänner på mässan. Torget 11 Vintage & Secondhand från Åhus var enda svenska utställare. Kerstins butik är en guldgruva. Kolla de här krigsdojorna i kork. Tyvärr en aning för smala för Vintage Qs söta fötter.

CPH vintagemässa 2017-03-26 020Mitt fyndställe var annars Morfars Moustache. Där bärgade jag en hatt, två slipsar, ett par manschettknappar, en kam i fodral, två reservoarpennor samt en gammal pipa. Allt till ett mycket behagligt pris.

CPH-fynd 002Dagens kap. Notera en gammal Mont Blanc och en Parker-penna

Jag hittade en brun Borsalinohatt med den där rätta snitsen och i mycket gott skick för 300 DKR, dvs cirka 385 SEK. Det måste betraktas som ett fynd. Bara tio meter därifrån begärde de 1.100 SEK för likvärdiga Borsalinohattar.

CPH vintagemässa 2017-03-26 017

– Vad ska du ha den till? undrade Vintage Q, du har ju redan en massa bruna hattar.

– Ja men ingen med den här eleganta svajen i brättet, svarade jag.

CPH vintagemässa 2017-03-26 033Jag får väl köra med dubbla hattar. Det blir nästan som julkalendern. Och så blir jag rätt ensam om det. Fräsigt, eller hur, med Borsalino på Borsalino. Det liksom lyser om en.

CPH-fynd 001Mässan var sponsrad av L´Oreal. Den här parfymflaskan är inte deras (utan från Torget 11 i Åhus) men de erbjöd evenemang som vintagesminkning. Fullträff i målgruppen, skulle man kunna säga. Och vid entrén fanns det också vintagefrisörer som kunde lägga vågor i håret på de galanta damerna. Lång kö var det dit också.

En väldigt bra arrangerad mässa helt enkelt.

—.

Här kommer några länkar såhär på slutet, eftersom de inte fungerar i själva texten:

http://vega.dk/om-vega/huset/historie-og-arkitektur

http://www.kbhvintage.dk/

http://www.vintagesonika.dk/

https://www.facebook.com/Torget11VintageSecondhand/

http://morfarsmoustache.dk/

 

 

 

 

 

Dags för anorak igen

22 Feb

Ingemar Albertsson 2016-04 114 (2)

Jag fick två påminnelser i veckan. Dels kom vintern och snön tillbaka, dels kom STFs tidning Turist (nr 17:1) med en artikel om anorak. Och så är det sportlovstider. Då måste även Vintagemannen plocka fram lite anorakbilder och lägga ut texten om dem.

Varför är en anorak så töntig?

turist-2017-nr-1-1turist-2017-nr-1-2

Ett ”plagg för sportfånar med nördstämpel” som modehistorikern Tonie Lewenhaupt säger i Turist. Kan vi tacka Stig-Helmer för det? Han som klämt lagg i Trillevallen i sin barndom och som sedan fortsatte i samma klämmiga stil i Alperna.

Anorak kommer från inuiternas ord för vind – anore  Det är ju vidskyddet man behöver när man är ute på fjället. En rejäl huva som stänger snön och blåsten ute, ingen knäppning eller dragkedja på framsidan som kan gå sönder i stormen och dragskor här och där så att man kan täta till ordentligt när vinden viner.

Anoraken blev ett folkligt plagg först efter andra världskriget.

snoblus Militär snöblus eller vindblus

Jag tror att det var försvaret som under beredskapen introducerade den vita vindblusen eller snöblusen för svenska män. Den gav både vindskydd och kamouflage uppe vid norska gränsen. Vardagsmodet har ju fått både trenchcoaten och lumberjackan från militären. Inte konstigt om anoraken gått samma väg.

När jag kollar gamla postorderkataloger från 1935 till 1955 finner jag ingen anorak förrän i slutet av 40-talet. Innan dess såg skidkläder lite mer promenadaktiga ut. Sverige fick sin första semesterlag 1938. Två veckor om året. Då blev det verkligen fart på friluftslivet och sportkläder börjar dyka upp på bred front. Men anoraken fick vi vänta på.

 På 1930-talet hade vintersportkläderna ingen likhet med en riktig anorak. Inte i början av 40-talet heller. Ur Åhlén & Holms vinterkataloger 1939-40 respektive 1941-42.

ahlen-holm-1942-43 Jag hittade faktiskt en sportjacka med påsydd huva i Åhlén & Holm 1942 – 43. Men en riktig anorak är det inte. Den har blixtlås och saknar den typiska fickan på bröstet eller magen.

ahlen-holm-1949-50 Den första riktiga anoraken som jag har hittat i mina kataloger. Ur Åhlén & Holm Höst & Vinter 1949 – 50. Notera den praktiska grenremmen som håller anoraken på plats i storm.

 I Wiskafors vinterkatalog 1954 -55 har anoraken blivit ett självklart vinterplagg både för herrar och damer. Äntligen!

Jag har tre anorakar.

Ingemar Albertsson 2016-04 060 (2)

Först en blå Helly Hansen-anorak från mitten av 1990-talet. Ett praktiskt plagg med knickers och snölås utanför strumporna. I den här har jag skidat många mil på Kungsleden och i halv snöstorm mellan Storulvån och Sylarna.

Sen har jag en vit klenod som varit med på OS i S:t Moritz 1948 . Då ägdes den av en svensk journalist. Jag är oerhört mallig över märkena.

Och så har jag en militär snöblus från 40-talet. Men den är så stor och bylsig att den aldrig blivit använd på riktigt. Bildbevis saknas.

Håll vinden ute och håll dig varm om fötterna

Laga pjäxor 2016-02 Efter (1)

Har man såhär fina vinterkläder så måste man ju ha ett par fräna pjäxor också. Den spännande historien om hur skomakarna på Mano räddade dem kan du läsa om här. Klicka!

 

 

 

Så får du ny tid

30 Dec

atlantic-manhattan-2016-04-074

Jag förstår inte dem som lägger hundratusen på en klocka när man man få hundra snygga klockor för samma pris. Som vintageman väljer jag varje dag ett snyggt armbandsur som passar till min outfit den dagen. Och de flesta av mina klockor har kostat hundralappar. Ibland en tusenlapp. Och bara ett par stycken har kostat mer än 10.000 kr. Det är inte dyrt att vara snoffsig.

Atlantic – ett prisvärt favoritmärke

klockor-2016-012

Atlantic är ett av mina favoritmärken. Verkligen prisvärt. Ett jättesnyggt femtiotalsur som bara kostar mellan 500 – 2.000 kr.

atlantic-002

Varför heter det världsmästarur? Jo Atlantic var duktiga på marknadsföring. De sålde mycket på postorder och fyllde sina kataloger med intyg från dåtidens kändisar. De världsberömda löparna Gunder Hägg och Arne Andersson fick namnge var sin modell. Tillsammans slog de 15 världsrekord innan de blev diskade på livstid.

Kolla länkarna här. Det är två gamla svenska Atlantic-kataloger, en från 1956 och en från ungefär samma tid, eller lite tidigare.

atlantic-milano-o-manhattan-1960-2

Den vänstra heter Atlantic Manhattan och den högra Atlantic Milano – en nyhet 1956. Milan var fotbollsklubben där Gunnar Nordahl spelade. Och han gjorde också reklam för Atlantic. Kolla länkarna ovan som sagt.

Jag gillar kronografer – de är lite macho

klockor-2016-016

Kronografer med tidtagning är en annan favorit. De är ofta lite dyrare. Här en anonym gammal schweitzare i både gul och vit metall och med s.k. Nato-band. Ganska frän tycker jag.

Men matcha inte ihjäl dig

Jaeger-le Coultre är mitt verkliga favoritmärke. Nu saknar jag bara en Reverso.

Jag är i de flesta fall noga med att matcha det jag har på mig. Är det svarta skor blir det svart klockarmband, bälte eller hängselstruppar också. Eller motsvarande i brunt. Är det guld i metallen så är det så överallt. Men ibland är jag wild and crazy och blandar. Det får man också göra, om det blir fräckt.

jaeger-lecoultre-memovox-2013-03-17

Med en liten samling av manschettknappar och olika klockor kan det bli fina kombinationer till olika kostymer.

elitic-automatic

Ovanligt med kopparfärg. Men har man några olika kavajer så kan man matcha det också.

Armbanden lika viktiga som klockorna

klockor-2016-028

Klockarmbanden är nästan lika viktiga som klockorna för en vintageman. Men det är svårt att hitta snygga vintageband. Klockorna är från vänster 30-tal, 50-tal och 40-tal.

Gå inte på varumärkestricket.

Jag är nästan totalt ointresserad av varumärken. Utseendet är allt. Här finns både IWC, Certina, Omega och helt anonyma märken. När jag var liten var Certina, Tissot och Omega ungefär likvärdiga. Idag har varumärkesstrategerna bestämt att det är Omega som ska ta upp matchen med Rolex. Man får betala jävligt mycket för mycket för bara märket då.

Små herrur för damerna

klockor-2016-031

Även VintageQ har vintageur. Det finns små damur, eller så bär hon en liten herrklocka, eller om det var avsett för en gosse från början. Herrur var i alla händelser mycket mindre och elegantare förr.

Två motsatser. Ett jättefränt damur i futuristisk sjuttiotalsmodell. Och en klocka inbyggd i ett guldarmband.

klockor-050

Jag har tre såna här askar för mina klockor. Varje morgon börjar med en titt i lådan för att välja ut den som passar bäst.

När klockan blir repig.

No problemas. Repor fixar du lätt med lite tandkräm. Gnid runt med fingret. Torka av.

Fickur när det ska vara extra elegant

Armbandsuret var en av nymodigheterna som kom under första världskriget. Det var inte så praktiskt för stridspiloterna att ta upp ett fickur för att se när de skulle fälla bomberna. Så några piloter band fast sina fickur på låret. Och snart fick uret ett armband. Du vet väl att den lilla, lilla fickan till höger på dina jeans är till för fickuret.

ingemar-albertsson-2016-12-08-1

Själv använder jag dessa s.k. frackur när jag ska vara extra fin i frack, smoking eller bara en fin kostym med väst. Här med en dubbel klockkedja.

omega-i-stall

Det finns tillbehör för allt. Snygg fickursförvaring. Funkar fint på skrivbordet.

Tack för idag. Nu vet du hur du blir riktigt ursnygg. Häpp!

 

All glädje utan rotmos är konstlad glädje

9 Dec

grosshandlarmiddag-2016-12-08-003Jag och Lennart avnjöt en klassisk grosshandlarmiddag på restaurang Pelikan igår kväll. Det är verkligen en kvalitetskrog där tiden stått stilla. Vilken klassisk miljö, ursprungligen från 1904, i alla fall i stora skänksalen (numera finns det en modern bar till vänster också, men det är inte något för en vintageman). På menyn finns en grosshandlarmiddag. Den valde vi. Ordet skrovmål är bara förnamnet. Hör här:

Vi började kvällen som det anstår en grosshandlare – med en rejäl grogg. Eau-de-vie och sockerdricka förstås. Det var bara att blanda till den styrka man önskade själv.

grosshandlarmiddag-2016-12-08-004Gubbröra på kavring var förrätten. En extra poäng var det brynta smöret som den simmade i. En mättande start. Jättegott och jättemycket, kändes det. Hur ska vi orka fortsätta i den här stilen? Jodå, det gick.

grosshandlarmiddag-2016-12-08-005Till gubbröran serverades iskall snaps från Ålborg i små jungfrur och en kall och god lager.

grosshandlarmiddag-2016-12-08-006Sen kom kvällens höjdpunkt – rotmos och fläsklägg. Sådär mört och långkokt så att köttet bara faller av benet när man börjar pilla i den varma delikatessen. Tre sorters god senap till. Och rotmos naturligtvis.

Det var örebrosonen och skriftställaren Torsten Ehrenmark som myntade det klassiska ordspråket; ”All glädje utan rotmos är konstlad glädje”. Så sant, och visst har det varit en ledstjärna för mig i hela mitt liv. När jag gifte mig för första gången 1974 fick vi 50 kg kålrötter i lysningspresent av några goda vänner.

Nu får jag knäppa upp västen, tänkte jag. Men icke. Det låter som om det var mycket mat. Men inte för mycket.

grosshandlarmiddag-2016-12-08-007Så var det dags för desserten. Som tur var serverades det inte lättbränd crème brulée eller en mäktig äppelkaka med vaniljsås – bara några små chokladpraliner. Men nog hade det varit trevligt med något mer traditionellt en sån här kväll. Lennart och jag enades om att en skiva rulltårta med en klick vispgrädde och ett hallon på toppen skulle ha varit toppen till bryggkaffet.

-Vad önskar herrarna som avec? frågade den trevliga personalen. De var mycket trevliga och gav en av oss komplimanger för sin klädsel. Mig blygsamhet förbjuder mig att säga vem det var.

grosshandlarmiddag-2016-12-08-008

Vi bestämde oss för en brun årgångsrom som avec. Det är underskattat. Mycket njutbart. Lite mitt emellan punsch och konjak i smaken. Kan rekommenderas, inte bara till en grosshandlarafton.

Det blev en verklig helkväll. Vi var på Pelikan från klockan sex till halv tolv och var de sista som lämnade matsalen.

Två gamla grosshandlare redo att nöjda och glada vingla hem i Stockholmsnatten. God mat, rikligt med sprit och ett gott samtal. Tack Lennart för en trevlig kväll.

(Vintagemannen i en skräddarsydd kostym från skräddaren G.A. Stedt i Avesta 1946.)

 

 

.

 

 

Vintageradio: Stockholm – Motala? Nej, men ljuv musik i den gamla lådan.

6 Dec

En vintageman måste ju ha lite vintagestil omkring sig. Eller måste han det? Vi hittade en gammal 40-talsradio på en loppis. Sen urartade den till ett projekt. Hör här.

radiola-1940-tal-2

Lätt som en plätt, tänkte jag. Det är bara att riva ut den gamla inredningen och sätta i en modern liten förstärkare och en ny högtalare. Sen kopplar jag allt till mobilen eller datorn och så är det bara att börja lyssna.

Så jag gick runt till Kjell & Co, Claes Olsson och diverse Hi-Fi-specialister. Köpte mig en bra högtalare här och en liten förstärkare där. Den var i byggsats och skulle lödas på cirka 20 ställen. Så jag köpte en lödpenna också.

radiola-1940-tal-1

När alla radiorör och andra grejer var borttagna så skulle det moderna in.

Men icke. Du kommer bara att kunna höra ena kanalen, eftersom det är stereo i mobilens utgång, sa en expert. Du måste ha en tvåspolig högtalare,  sa en annan förståsigpåare. Och nu började tusenlapparna rulla iväg.

Så jag lämnade tillbaka allt jag köpt och började om från början igen.

radiola-med-ljus-010

Radiola var ett märke som LM Ericsson tillverkade. Det lät förtroendeingivande. När man slog på radion tändes ljuset bakom panelen med radiostationer från hela världen. Det var KV, MV och LV (kortvåg, mellanvåg och långvåg alltså). Men inget UKV (ultrakortvåg) eller FM som vi säger nu. Det kom först på femtiotalet. Tyvärr skulle det inte gå att lyssna på moderna radiokanaler.

Varde ljus

radiola-med-ljus-005

Stämningsbelysning

Till det inbyggda ljuset gick det inte att köpa nya glödlampor. De hade nån gammaldags bajonettfattning som ingen elaffär hade sett. Inte ens hos specialister på gamla radioapparater ute i Sundbyberg hade de reservdelar. Vad göra?

radiolagrejer-005

Jag köpte en modern ljusslinga på Kjell & Co. Den var avklippbar i lagom längd och hade självhäftande tejp på baksidan. Man kan t.o.m. ställa in färgen på ljuset. Inte alls dyr. Smidig lösning verkligen. Den kopplade jag till den gamla strömbrytaren på sidan. Då fick jag i alla fall användning för min nya lödkolv.

Den lille hemmalödaren.

Stockholm – Motala, Stockholm – Motala.

radiola-med-ljus-008

Synd att jag inte kunde få in Radio Luxemburg längre. Inte Hilversum heller trots att jag satte i en extra antenn. Det bara knastrade och lät svagt på nåt för mig okänt språk långt bortifrån. Radion var slut helt enkelt.

Jag fick ge upp

radiolagrejer-008

Nu var eftergiften för den moderna tiden total. Jag köpte en helt komplett Bluetooth-högtalare som det bara var att ansluta trådlöst till telefonen. Omedelbart strömmade skön musik med hygglig bas och diskant ut i rummet. Den gamla radion hade reducerats till en låda som skymmer tekniken.

radiola-inside-1

Här har vi den modena tekniken. Kompakthögtalaren bara ligger därinne. Till strömbrytaren har jag kopplat ett grenuttag där både belysningen och högtalarens laddare är instuckna. Inte så vintage kanske.

Vill du lyssna en snutt? Kolla Vintagemannen på Facebook. Klicka på länken.

Det blev rätt snyggt till slut.

radiola-2016-11-11-oliver-lindkvist-5

Detta fina foto är taget av Oliver Lindkvist (Mitt i…). Resten har jag tagit med mobilen.

Vintageradion är klar. Jordgloben är från mellankrigstiden. Böckerna med de vackra skinnbanden som den står på (kolla i alla inredningsreportage, jordglobar ska stå på böcker numera) är från 1934 och 1950.

Notera även det fina bokomslaget i läder. Ett sånt  hade alla på den tiden när inbundna böcker var dyra och folket köpte häftade böcker (pocketbokens föregångare). Inuti fodralet ligger den utsökta romanen Ormboet av Mauriac. Naturligtvis förstaupplagen på svenska från 1932.

Och självklart står alltihop på ett funkisbord från samma epok.

Ja, så fick du inblick i mitt nostalgiska radioprojekt. Nu strömmar i alla fall Glenn Miller och Andrew Sisters ut ur lådan. Och First Aid Kit. Och Pod-radio. Alla blir lurade och tror att det är på riktigt. – Vilket fint ljud det var i de gamla radioapparaterna, säger de.

Återstår då bara frågan vem man är som håller på såhär, om man är en nörd, connoisseur, snobb eller sprätt. Men det får vi reda ut nån annan gång.

 

 

 

Våra cykelkläder på Bike in Tweed 2016

8 Nov

bit-2016-09-24-5

2016 var ett år då vi körde på samma cyklar som 2015. Vintagemannen på sin ljusgröna Hermes 1944 och VintageQ på sin röda Crescent 1952. Förlåt att jag är så sen att rapportera. Från och med nu ska jag bli en bättre människa.

bike-in-tweed-2016-09-26b-001

New Look 2016: Plisserad kjol från 1953 köpt på Torget 11 i Åhus, och en dräktjacka från samma tid köpt på Old Touch. Hatten är ett lågprisfynd från en av de första vintagemässorna i Stockholm. Röda handskar från Lata Pigan.

bike-in-tweed-2016-005

Denna kostym, är som sydd på Savile Row år 1946, är ett av mina bättre inköp hos Alexander Marchesan. Linnevästen är ett riktigt billigt fynd från Stadsmissionen och slipsen är NOS och kommer från Old Touch. (Jag tror att de har några kvar.) Skorna är Alden Cordovan från Alexanders butik de också. Hatten är en ”Esdsers” som jag hittade i en damvintageaffär i Paris.

bike-in-tweed-2016-012

Det traditionella gruppfotot från Bike in Tweed i Stockholm den 24 september 2016. Det finns outfits som står ut i mängden.

Tack Jeanette Milde för de flesta av bilderna.