Vintagemannen börjar med nya manér

12 Nov

Ingemar Albertsson 2019-11-07 (6)Mina favoriter – manchesterbyxor – har länge varit ett elände. Det är nästan hopplöst att hitta sådana vintage eller second hand. De är nästan alltid fult slitna. En sån tur att jag då fann Manér i Malmö. Kolla dessa sköna brallor. De har vidd i benen, frontveck fram, och är sydda i en härligt tjock manchester. Notera också hur väl de passar till den skotska tweedkavajen som jag fyndade hos Emmaus hundra meter längre upp på gatan.

Jag föll pladask för kollektionens höstfärger. 

Manér syr kläder inspirerade av gamla klassiska modeller, nästan en slags ny-vintage alltså. De använder bara ”äkta” material; 100 procent ull, bomull, linne, och hornknappar. Alla tyger är från Europa. Inget syntetiskt kommer in här. Själva tillverkningen är också hållbar. Kläderna sys inne i butiken. Tillskärning i källaren och sömnad på entresolplanet längst bak i butiken.

Manér Malmö 2019-10-30 (12)

Här får skräddare och sömmerskor anständiga svenska löner. Inte bara två kronor i timmen eller vad de får i Asien. 

Manér 2019-11-05 (9)Manér har köpt in gamla symaskiner från nedlagda fabriker.

Vilken härligt mossgrön färg. Den passar till massor av kavajer, västar och tröjor i min garderob.

Passar till många av mina kavajer. Synd att färgåtergivningen inte blir så bra med mobilkameran. Använd din fantasi.

Matcha Manér-byxa 1 (16)Passar till flera västar.

Passar till stickat. Här i mitten blev färgen äntligen rätt.

Butiken ligger mitt i Malmö på bästa adress.

Södra Förstadsgatan 2 i Malmö. Mitt i stan.

Dagens modemärken tillverkar inte längre kvalitetskläder

Dålig machester (2)Se här hur svårt det är att köpa begagnade manchesterbyxor idag. Det här är en närbild på låret ett par nya manchesterbyxor från Oscar Jacobson. På bilden är de inte ens ett år gamla. Och alla som vet hur mycket kläder jag har att variera med kan förstå att jag inte ens kan haft dem mer än kanske ett tiotal gånger. Hur kan de bli så slitna på låren? Skandalöst dålig kvalitet för ett par byxor som kostat över tusen spänn. (Jag har faktiskt ett lika dåligt exempel till. Ett par manchesterbyxor från en fin jaktbutik i Stockholm. Samma sak, manchesterluddet lossnar.)

Schysst modefilosofi – om det nu är fråga om mode egentligen.

Jama är min nya kompis. Gå in och snacka med honom och hör om deras klädfilosofi. Den är så långt från Fast Fashion du kan komma.

Jama Warsame Manér 2019-11

Tänk om fler män vågade gå ut i färg. Så mycket roligare det skulle se ut i stadsbilden.

Manér Malmö 2019-10-30 (10)Frågor på detta?

Du kan också få kläderna måttsydda.

Manér Malmö 2019-10-30 (6)

De gröna byxorna de hade i lager stl 52 var löjligt korta på mig. Hipsterlängd liksom. Men på några dagar hade de sytt upp ett par nya byxor åt mig i min längd och lite utvidgade i midjan. Jag beställde också lite högre slag.

När jag ändå var i farten provade jag en väst också. Den är nog lite för kort egentligen, men frän ändå. Finns det nåt snyggare än en byxa och väst i samma tyg till en udda kavaj? Helst då i tweed och manchester.

Manér ändrar och fixar också gamla plagg, även damkläder. Gå in på deras hemsida och kolla.

Jag har sällan – eller aldrig – blivit så entusiastisk inför en butik som säljer nya kläder. Men det kanske märks. Besök Manérs hemsida och följ dem på Instagram: #maner_official eller #manerstudio

Hej då!

Hur vi sparar flera hundra kronor per natt med vårt frukost-kit

21 Okt

Utrecht 2019-03-25 (6)När du bokar hotellrum utomlands tillkommer ofta en kostnad för frukosten. I det här exemplet från Köpenhamn kostar den 198 SEK per person!!! Det är ju inte klokt. Vi tycker att det är roligare att spendera de pengarna på annat, så vi har alltid med oss ett eget frukost-kit och serverar oss själva frukost på sängen. Sen har vi nästan fyra hundra spänn att roa oss för – varje dag.

Kolla det här erbjudandet på Hotels.com.

Hotellfrukost (2)Det gäller ett känt hotell nära Huvudbangården i Köpenhamn. Billigaste rummet kostar 1.039 SEK och med frukost 1.435 SEK. En skillnad på 398 SEK varje dag för två personer. På två veckor motsvarar det hela interrailbiljetten för en av oss. Okej, det finns säkert billigare frukost någonstans. Men ändå, det finns pengar att spara.

Vi har ett litet praktiskt rese-kit med oss

Hotellfrukost-utrustning 2019 (11)Större är det inte. En liten låda med tättslutande lock full av små praktiska grejor. En tub för ett teleobjektiv. En kökshandduk och två linneservetter. Nu lyfter vi på locket.

Hotellfrukost-utrustning 2019 (3)Här hittar vi två lättviktstallrikar i bambu och ett litet bestick-set i plast.

Hotellfrukost-utrustning 2019 (4)Här göms också några andra praktiska saker att ha med på resan. Några påsar tvättmedel, ett snöre och några klädnypor samt ett sy-kit.

Hotellfrukost-utrustning 2019 (2)Den schweiziska armékniven är ett måste med sin kniv, korkskruv, kapsylöppnare, sax m.m. Och locket till burken blir en perfekt skärbräda när vi ska göra vår fruktsallad.

Vår egen hotellfrukost består alltid av en fräsch fruktsallad. Ibland köper vi hela frukter, ibland hittar vi en färdigskuren fruktblandning. En smoothie kan också vara gott till. Lyft ur alla flaskor i minibaren, om en sådan finns, och ställ in frukosten där.

En sån här lätt frukost står man sig faktiskt rätt bra på. Och så har man några kalorier till godo för en fika på stan.

Jag måååååste ha kaffe!

Hotellfrukost-utrustning 2019 (14)Får ni inget kaffe på morgonen? undrar väl någon. Jodå, det löser sig alltid. Det finns minst fyra sätt. 1. På många hotell står en vattenkokare på rummet, ofta med både kaffe och te i portionspåsar. 2. Man kan ha med sig en burk pulverkaffe om det bara finns vattenkokare. 3. Vissa hotell bjuder på kaffe i lobbyn. 4. Man går ut på stan, sätter sig på nåt trevligt ställe och tar en fika. Som sagt, det löser sig

Vad har ni i kamerafodralet?

Där har vi våra glas. De kan användas till mycket; juice, vatten, mjölk, whisky eller vin. Det är alltid trevligare att dricka ur riktiga glas än ur plastmuggar. Nån gång kanske vi ska testa dem för kaffe också.

Visst är det roligare att göra av med pengar på annat än på dyra hotellfrukostar.

Läs gärna mer om våra resor och hur vi packar i länkarna här inunder.

14 dagars tågluff kräver en samordnad och välmatchad garderob

Hur packar man för 15 dagars tågluff i 35 graders värme när man ska ta med kläder för ett bröllop och en cykeltur?

Först när vintagemannen är ordentligt packad kan han ge sig iväg.

 

Böckerna som hjälper dig att planera din Drömresa

19 Okt

Hur man reser & Drömresor (1)De kom ut 1952 och 1953. ”Drömresor” och ”Hur man reser” från Strömbergs förlag. Två praktiska handböcker utgivna just när Europa öppnats för turister efter andra världskriget. Kan de fortfarande fungera som hjälpredor när drömresan planeras? Svaret är Jajamensan! Charterresenären och Interailaren fanns inte då, men väl alla spännande resmål med sina sevärdheter och alla vägarna dit. Häng med!

Vi börjar med ”Drömresor – de idealiska resrouterna”

Man griper sig an boken bakifrån. På en tydligt färgmarkerad karta ser man vilka turer som beskrivs i boken. Sen går man till registret och slår upp den resa som passar bäst.

En resa är uppdelad i dagar och mycket är beskrivet för bil- och bussresenärerna. Under varje etapp är både resväg, ibland alternativa resvägar, och viktigare sevärdheter beskrivna. Liksom de större städerna där man bör stanna. Där får man tips på besöksmål, promenader, utflykter, hotell och restauranger (mer om dessa nedan). På så sätt funkar boken bra även för oss tågresenärer.

Hur man reser & Drömresor (5)Ur förordet i Drömresor

Vi tar en resa i Frankrike som exempel. I somras var vi i Nîmes i södra Frankrike. Hur stämmer boken idag? I stort sett perfekt.

Hur man reser & Drömresor (6)Hur man reser & Drömresor (7)

Hotell Imperator finns kvar och är fortfarande Nîmes bästa hotell. Idag heter det Hotel Maison Albar l´Imperator och är finare än någonsin. Hotel Le Cheval Blanc heter Odalys Cheval Blanc idag och hotell Arène verkar det finnas flera av. Midi hittar jag inte på nätet medan hotell Louvre verkar ha flyttat några kvarter söderut. Det var väl inte så dålig träffbild såhär sextiosex år senare. Ganska fantastiskt egentligen.

Som synes är boken Drömresor fortfarande ett utmärkt planeringsverktyg för den moderne turisten.

Nu går jag över till boken ”Hur man reser”

Vi får komma ihåg att det år 1953 fortfarande är två år kvar till den första charterresan med flyg från Sverige och nitton år kvar till att den första interrail-biljetten säljs 1972. Folk var inte vana att resa utomlands. Hur gör man? Före kriget var det mest överklassen och studenter som hade rest i någon större omfattning, men nu började välståndet stiga och allt fler av s.k. vanligt folk hade råd att åka ut på ett tre veckors äventyr i Europa. 1951 hade semesterlagen från 1938 utökats från två till tre veckor för alla arbetstagare. Behovet av en praktisk vägledning verkar således ha varit stor.

Hur man reser & Drömresor (10)Ur förordet till ”Hur man reser i Europa”

Hur man reser & Drömresor (12)Boken är ruskigt praktiskt och nyttigt upplagd. Först en generell avdelning på 74 sidor om allt man måste tänka på när resan ska planeras; vart, när, resebyråer, biljetter, pengar, språkkunskaper, resehandlingar, reskläder, bagage, packning, reseapotek, etc.

Hur man reser & Drömresor (13)Brukar du ha ett så omfattande reseapotek med dig på tågluffen?

Som Vintagemannen är man ju road att se vad de skriver om bagage, packning och kläder.

Resväskorna ska vara lätta, i plastväv! Här råder framtidsoptimism. Plast och nylon är tidens melodi. Läderväskor är onödigt tunga och signalerar att man har råd att ge en generös dricks till bärarna på stationer och hotell. Mannen kan resa med en stor och en liten resväska plus något handbagage, en portfölj t ex. Damen har också två resväskor eller en resväska och en hattask plus några olika handväskor. En shoppingväska som man kan hänga i armvecket är också bra att ha. Huvudregeln är att man ska kunna bära hela sin packning själv. Bilisten kan ta med lite mer.

Nedanstående packlistor gäller en treveckors resa.

Mannens grundgarderob:

  • 1 mörk kostym, 1-2 udda byxor, 1 udda blazer (allt ska kunna kombineras)
  • 1 ytterrock eller regnrock
  • 1 hatt och/eller mössa/basker
  • 1 pullover
  • 1 par kortbyxor (om klimatet kräver det)
  • 8 skjortor
  • Kalsonger och undertröjor (Väljer man nylon räcker det med två av varje då man kan tvätta på rummet varje dag. Annars får man ta betydligt fler.)
  • 6 par strumpor, helst nylon. Ev. sockor till sandaler (!) eller kängor beroende på klimatet
  • 2-3 pyjamas
  • 1 par tofflor
  • 1 par badbyxor
  • 1 badrock / morgonrock
  • Näsdukar
  • Slipsar
  • Strumpeband (!), bälte, hängslen
  • Manschettknappar, kragknappar, slipshållare och andra bijouterier
  • Handskar
  • Rak- & toalettgrejor.
  • Ska man stanna länge på en plats behövs en extra kostym eller smoking med alla tillbehör (lackskor t.ex.) till aftonbruk, teater, restauranger, mm. Man får rådet att kolla med hotellet innan avresan för att få reda på vilken dress code som gäller.
  • Ska man sporta eller vandra måste man dessutom ta med sig lämpliga kläder och utrustning för detta.

Damens grundgarderob

  • 1 oöm dräkt, 1-2 extra kjolar, 1 matchande jacka (Skrynklefri plisserad kjol rekommenderas. Den kan träs ned i en avklippt nylonstrumpa. Då tar den mindre plats.)
  • 1 förmiddagsklänning + 1 fin klänning
  • 3-4 blusar
  • 1 långärmad jumper eller kofta
  • 1 ulster (kappa) + 1 regnkappa/regncape
  • 1 reshatt eller basker + 1-2 småhattar + scarf eller turban
  • Handskar / vantar i nylon(!)
  • 1 rymlig handväska/axelremsväska + 1 mindre handväska + 1 aftonväska
  • Benkläder (trosor), underklänning, Bh, korsett eller strumphållare. Väljer man nylon räcker det med ett 1-3 av varje. Man tvättar ju varje kväll. Annars många fler.
  • 2-4 par nylonstrumpor
  • 1 – 2 par promenadskor (tunga och lätta) + aftonskor (Sandaler & sportskor vid behov)
  • 3 nattlinnen (gissa i vilket material)
  • 1 tunn morgonrock / badkappa
  • 1 par tofflor
  • 1-2 baddräkter + badmössa + ett plastskynke att vira in våta kläder i. Obs! Bikini tillåts inte i vissa Medelhavsländer.
  • Byxor: shorts om man ska till badorter, långbyxor om man ska åka buss eller bil.
  • Ska man stanna lika länge som mannen ovan bör man ta med en snäv aftonklänning med tillbehör, t ex en pälscape.
  • Och ska man sporta så behövs ju alla kläder och grejor till det.

Gemensamma saker

  • Solglasögon + reservglasögon
  • Kamera med tillbehör
  • Kikare
  • Nyfylld(!) kulspetspenna
  • Brevpapper och kuvert
  • Anteckningsbok
  • 3 extra passbilder
  • Visitkort
  • Scotch tape
  • Sygrejor
  • Klädborste
  • Klädhängare i plast
  • Plastduk att lägga under tvätten på hotellrumsgolvet
  • Resestrykjärn
  • Fläckurtagningsmedel
  • Skoputsgrejor + skohorn + extra skosnören
  • Litet paraply
  • Liten kudde vid resa
  • Badhandduk
  • Tvättlappar
  • Varmvattenkrus
  • Solsalva / myggsalva
  • Ansiktsservetter
  • Toalettpapper
  • Medicinlåda (se ovan)
  • Ögonbindel / öronproppar
  • Cigaretter, pipa, tobak, cigarettändare
  • Liten kniv
  • Korkskruv

Det är inte lite man ska ha med sig. Vintagemannen och Vintage Q har som mest varit ute och tågluffat i 15 dagar, men vi kan intyga att nästan allt detta behövs. Och att det går att få ner allt i en ryggsäck på 12 kg + en handväska. Otroligt men sant. Se gärna bevis på detta i mina tidigare blogginlägg om resor och packning. Länkar finns i slutet av texten.

Boken avslutas med en detaljerad redogörelse för varje land

Du får veta allt! När ska man resa? Varför ska man resa dit? Praktiskt före resan; kartor, mynt, tull, lämplig klädsel. Hur man reser dit. Hur man reser i landet. Om banker, museer, läkare, hårvård & rakning, cigaretter, tidningar, toaletter, tvätt, telefon… Och så om hur man bor, äter och dricker. Om hur man lever billigt och om hur man roar sig och hur man sportar. Vad ska man köpa där? Sen får vi några korta fakta om landet och så avslutas varje land med en ganska omfattande beskrivning av alla viktigare städer och provinser och vad man kan uppleva där.

Det är en helt otrolig bok. Även om mycket nytt har hänt på sextiosex år, så gäller ju det mesta fortfarande. Valutan har troligen ersatts av Euron och alla priser är föråldrade, tullregler har ändrats och ett och annat känns daterat. Men landet ligger ändå där med sin geografi och sina slott och sina katedraler och med samma härliga lockelser. Det som inte krig och modernism har raserat finns kvar.

Vad är du intresserad av?

Hur man reser & Drömresor (11)Säg vad du är intresserad av att göra i hela Europa och jag kan visa dig till rätt sida. Notera att denna sida bara går till bokstaven G. Sista ordet är Vägarnas beskaffenhet.

Alla resenärer fick olika instruktioner beroende på färdsätt; flyg, tåg, buss, båt, bil, cykel och till fots.

Det här får tågresenären veta.

Hur man reser & Drömresor (14)Det verkar ha varit lika svårt att boka sovvagn 1953 som det är idag. Det gäller att vara ute i god tid. Men tänk vad praktiskt det var att kunna pollettera sitt omfattande bagage.

Böckerna är verkliga guldgruvor när resan ska planeras. Vi själva sitter just nu och tittar närmare på Tyskland. Vi får se var vi hamnar.

Det kanske är säkrast att tillägga att båda böckerna bara behandlar Västeuropa. Järnridån österut gjorde sådana resor mycket svårare på den här tiden.

Hur man packar för 14 dagars tågluff och kan se ny och elegant ut varje dag

Hur packar man för 15 dagars tågluff i 35 graders värme när man ska ta med kläder för ett bröllop och en cykeltur?

Tweedkavajen är det perfekta resplagget under höst till vår.

14 dagars tågluff kräver en samordnad och välmatchad garderob

Vilken är den bästa guideboken från 1900-talet?

9 Okt

Vi har rest i Europa både med Ellen Rydelius och Sigge Hommerberg i bagaget. Just nu planerar vi en Tysklandsresa och har satt oss att jämföra några av deras böcker lite mer noggrant. Frågan är om det finns fler som skrev reseguider på svenska under 1920 – 60-talen. Tipsa mig gärna om du vet någon som är bra så dyker vi ner i dem också.

Ellen Rydelius är den svenska guidebokens moder som började med ”Rom på 8 dagar” 1927, och den sista boken gavs ut 1957. Böckerna efter kriget var ofta skrivna ihop med hennes dotter Ria Wägner, känd från TVs barndom.

Sigge Hommerberg var Ellens arvtagare. Han började också med ”Om ni åker till Rom” 1949 och gav sen ut reseböcker ända till 1987.

Andra Världskriget har verkligen ställt till det på många sätt.

Den nostalgiske resenärens problem är väl de allra minsta. Många städer blev bombade till grus under kriget, så de gamla beskrivningarna stämmer inte längre. Bara enstaka hus och kyrkor står kvar i originalskick. I vissa städer har man återuppbyggt sina märkesbyggnader men skillnaderna i Berlin, Dresden, Hildesheim och Rotterdam för att nämna några är jättestora. Men även detta kan ju vara intressant för vetgiriga turister som Vintagemannen och VintageQ. Som tur är finns det många små fina städer som blev helt skonade under kriget. De har väl snarare blivit angripna av modernismen, ungefär som Stockholm.

IMG_E1611.JPG

Nu kastar vi oss över Ellen & Sigge i Hildesheim och Goslar nära Harzbergen sydväst om Berlin. Vad upptäcker vi då?

Goslar finns inte ens med i Ellens bok från 1931; ”8 tyska städer” (fast det egentligen är 14 städer). Skälet är att före kriget ansågs Hildesheim var det givna resmålet i området med sina fina kyrkor och korsvirkeshus. Ellen ägnar hela 18 sidor, 4 planscher och en karta åt den staden. Alla sevärdheter redovisas mycket ordentligt.

Hildesheim utsattes för ett förödande bombardemang i slutet av kriget, så idag är det inte ett givet turistmål längre. I sin bok ”Med Ellen Rydelius i Västtyskland” från 1954 får staden bara två sidor, och i Sigges bok ”Om ni reser till Tyskland” från 1959 ryms staden på sju rader. Man skulle ju gärna vilja ha sett ”världens vackraste trähus” som Ellen skrev.

Goslar finns däremot med både i Ellen-54 och Sigge-59. Där har staden blivit ett av Tysklands finaste resmål med pittoreska korsvirkeshus och en stor julmarknad. Ellen ägnar nio sidor åt Goslar och Sigge sex sidor och åtta bilder.

Vad gillar du mest, faktauppräkningar eller roliga anekdoter?

När det kommer till beskrivningarna är de båda författarna rätt olika. Ellen är mer noggrann och går systematiskt igenom detaljer på varenda sevärdhet; altartavlor, fresker, skulpturer, träsniderier, portaler, torn, fönster, etc. Det kan faktiskt bli lite för mycket av det goda Hon tar oss också med på stadsvandringar och vägleder oss till vänster och höger in på olika gator.

Ellens bok från 1931 ”8 Tyska städer” går på djupet. Listorna på hotell, restauranger och sevärdheter är omfattande.

I hennes bok efter kriget har alla texter kortats ner betydligt.

Sigge målar med bredare pensel.

Han försöker vara rolig och raljerar ibland över turistbroschyrernas beskrivningar. Han kan skriva om stadens museum att ”…altaret är enastående och krucifixen mycket vackra, men i övrigt är museet inte så märkvärdigt. Såframt man inte är obotligt förälskad i fossiler, ortoceratiter och silurperioder.” Så skulle Ellen aldrig skriva.

IMG_E1605.JPG 

”Häxornas Turistförening” – en lustig formulering från Sigge Hommerberg.

Kartor som funkar och inte funkar

Bild- och kartmaterialet är mycket bättre i Sigges böcker. Han har fått låna kartor från stora förlag som ger ut hotell- och restaurangguider som Varta-Führer durch Deutchland och Guide Michelin i Frankrike. De är stora och tydliga och mycket stämmer än idag.

IMG_E1625Tydligt och klart. Har du tur ligger ditt hotell kvar på samma gata.

Ellens kartor är nästan inte till någon glädje alls. De är suddiga och svårlästa och tryckta i en tid när den grafiska branschen inte kommit så långt.

IMG_E1626.JPGFörsök köra efter den kartan om du kan.

Upprop! Vilka andra bra guideböcker finns det?

Vi är naturligtvis bekanta med Baedekker och Guide Michelin och andra internationella guider på olika språk. Men det vi letar efter är målande skildringar på svenska. Vet du några bra så skicka oss ett meddelande på mail; ingemar@hali.nu eller till Vintagemannen via meddelandefunktionerna på Instagram eller Facebook.

IMG_E1601.JPG

Europa ligger öppet och de gamla böckerna finns där. Ellen Rydelius böcker heter ofta något med ”8”, även när det inte stämmer. Det är bara att hoppa på tåget och dra iväg på äventyr. Häpnadsväckande mycket stämmer fortfarande.

Carina Burman har skrivit en bok om Ellen Rydelius; ”Vi romantiska resenärer” 2016. Där står det även annat intressant om guideböckernas historia.

Hur packar man för 15 dagars tågluff i 35 graders värme när man ska ta med kläder för ett bröllop och en cykeltur?

1 Okt

Sonen skulle gifta sig i Provence. Den 3 augusti då det var 35-37 grader i skuggan. Klädkoden var nånstans mellan kavaj och business casual, dvs fin kostym eller blazer  för herrarna och en fin klänning för damerna. När den stora dagen var över skulle vi fortsätta med ett par veckors tågluff i Frankrike. Hur packar man optimalt för en sådan kombo när man åker tåg och har packningen i ryggsäck?

Vi lämnade Malmö tidigt en morgon med varsin ryggsäck som vägde 12 kg. Mer får packningen inte väga för att vara bekväm. Reskläderna var enkla; han i långbyxor, skjorta och en tunn jacka i linne och hon i långbyxor, T-shirt och en tunn yllekofta. Sommarhattar på. Och så lite bjäfs; slipsar, flugor, knapphålsblommor, etc.

Resväg: Tåg från Malmö – Köpenhamn till Hamburg där vi bytte till ett nytt tåg mot Basel. Där övernattade vi. Nästa dag åkte vi vidare med snabbtåget TGV via Lyon och anlände Avignon på eftermiddagen. Vi hade bokat Interrailbiljett första klass för seniorer. Det tar alltså nästan två dagar att ta sig från Malmö till Medelhavet. Om vi fått plats på nattåget hade det tagit ett dygn ungefär, men det var fullbokat lång tid i förväg.

I Avignon hyrde vi en bil några dagar så att vi kunde fara till den lilla byn Domazan där bröllopet skulle hållas. Det var brudens barndomshem, en vingård, så det blev ett riktigt bondbröllop i dagarna tre.

Solen stod rakt upp på himlen. Hettan dallrade mellan de gamla stenhusen. Cikadorna sjöng i träden. Vi satt och flämtade på den stora altanen.

Dagen innan bröllopet åkte vi runt med bil i Langedoc och till Aimargues där kalsongföretaget Eminence har sin fabriksförsäljning. Där köpte jag en hel bunt av mina favoritkalsipper för nästan inga pengar alls. Kalsingar och strumpor är nämligen nästan de enda plagg som Vintagemannen köper nya. Den dagen kom shortsen fram. På kvällen var det garden party hos brudens mor. Då ville vi vara lite mer snyggt klädda och långbyxorna åkte på.

Knästrumpor är ett delikat kapitel. Sverige är knästrumpornas u-land. Därför måste man passa på att handla när man är på kontinenten. Se där, ytterligare lite vikt lades till i ryggsäcken.

Bröllopet – det var som på film

Den stora dagen inleddes med lunch på vingården, sen tågade vi i procession först till det lilla rådhuset och en borgerlig ceremoni hos le Maire och sen vandrade vi vidare till den katolska  bykyrkan för Guds välsignelse. Man gifter sig ordentligt i Frankrike, det tog nästan två timmar. Det är annat det, än en treminuters i Stockholm Stadshus.

Nu skulle finkläderna på. Jag hade en vit linnekostym, vita nubuckskor, rödblå slips och panamahatt. En blandning av vintage och nytt. På kavajslaget en liten blombukett.

IMG_7874VintageQ hade en duvblå vintageklänning från Horrockses med en liten cape, blå pumps och en sommarhatt, allt från femtiotalet. Även brudparet bar femtiotalsvintage, Axel en dubbelknäppt kostym och Camille en klänning med en kort slöja och cape sydd av en lång gammal slöja.

På söndagen efter stod solen lika högt. Den lilla byn låg stilla. Temperaturen ville inte gå ner. På med linnebyxa, linne och linneskjorta och sen var det bara att hugga i och hjälpa till att återställa vingården efter festen. Vi bar stolar, fällde bord, tog ner dekorationer, diskade hundratals glas. Det tog hela dagen. Och på kvällen, under cikadornas dån, var det fest på altanen igen.

Nu skulle vi luffa runt i Frankrike i tio dagar. Så på måndagen var det dags att ge sig av. Vi lämnade hyrbilen i Nîmes där vi tog det långsamma lokaltåget upp i Central-Massivet och staden Clermont-Ferrand. En fantastiskt vacker resa bland höga berg och djupa dalar. Vardagsklädsel på. Vita skor byttes mot kronans gamla blå gympadojor. Minst femtio år gamla.

Han: Byxorna och västen har tillhört en sommaruniform för Sörmlands Husarer 1868. Hon: Ett par nya bomullsbyxor från Paris och en ny kofta i bomull.

I Clermont-Ferrand har Michelin sitt huvudkontor med ett intressant museum.

Plåtad på riktigt anno 1851

IMG_8109

I Clermont-Ferrand sprang vi på en fotografateljé som plåtade folk i ordets rätta mening i en teknik från 1851 – Ambrotype. Det var magiskt att se hur bilden växte fram på glasplåten nere i mörkrummet. Ett verkligt reseminne och en kul souvenir.

Vi ser ut som på gamla fångbilder för 150 år sedan.

I Loiredalen hade vi bokat ett cykelpaket med cyklar, hotell och middagar, samt transport av våra ryggsäckar mellan hotellen. Det var ett härligt avbrott i tågresandet. På med shortsen igen. Det blev hett i uppförsbackarna framåt eftermiddagen. Vilken tur att hotellet i Amboise hade swimmingpool. Normalt bor vi på 2-stjärniga hotell, men här kostade vi på oss ett 4-stjärnigt. Vi tänkte att vi skulle komma att behöva ha det lite bekvämt efter cykelturen.

Det ingick en liten verktygslåda i cykelhyran. Men ett verktyg saknades. En sats med insexnycklar. Det skulle vi ha packat med. Då kan man justera både styre och sadel lite bättre än bara på höjden.

IMG_8260Snygga hattar ingår i en riktig vintagepackning. Jag hade en äkta panamahatt från 1960-talet. Den är rullbar. Praktiskt när man ska packa. VintageQ´s stiliga solhatt från 30-talet tog dessvärre lite stryk i ryggsäcken. Det kunde vi kanske ha räknat ut.

En av resans höjdpunkter var den enorma vävda tapeten l`Apocalypse i Angers slott. En bildväv från 1300-talet som är ungefär 150 meter lång och 5 meter hög. Oerhört imponerande och mycket sevärt. Värt en resa som det brukar heta i Guide Michelin.

När vi kommit till hamnstaden Nantes ville vi både äta crêpes och dricka cider.

En slipover är det alltid bra att ha i packningen. Det kan ju bli lite kyligt mitt i sommaren. Och i Nîmes köpte jag en ny svartvit skjorta hos Souleiado – Provence eget modehus.

Sen stod den galanta restaurangen La Cigale med en unik miljö från 1895 på listan (dit ska man inte gå för maten). Då åkte linnekavajen på igen, med ett par tunna och lättpackade kostymbyxor från 1980-talet.

Resan avslutades i Bretagne. Vi bodde i Vannes och gjorde bl.a. en tågutflykt till den gamla badorten Quiberon där vi hittade en lugn vik. Där var det nästan bara vi som hade lämpliga badkläder.

På hemresan passerade  vi snabbt Paris och övernattade i Köln. Äntligen fick vi användning för våra regnkläder som låg längst ner i packningen. 

Fick ni verkligen plats med allt detta i varsin ryggsäck på 12 kg?

Ja nästan. VintageQ frågade några av bröllopsgästerna om hon fick skicka sin finklänning, hatt och skor med dem hem till Sverige. Det fick hon. Och jag lade till en tjock bunt kalsonger. Annars har vi släpat runt på allting plus lite smått som vi köpt under färden. När vi kom hem vägde ryggsäckarna 15 kg.

Vi packar alltid så att alla plagg ska gå att kombinera med varandra. Därför ser det ut som om vi har mycket mer kläder med oss än vi faktiskt har.

Packlista Herr:

  • 3 par långbyxor (vita, blåvitrandiga, mörkblå) + 1 par shorts
  • 5-6 skjortor + 1 linne
  • 2 tunna kavajer
  • 1 väst + 1 slipover
  • 8 par knästrumpor
  • 8 kalsonger + Y3 för att tvätta en gång under resan
  • 2 par skor + sandaler
  • Herrbjäfs: slipsar, flugor, knapphålsblommor, manschettknappar, solglasögon, mm
  • Baddräkt
  • Panamahatt
  • Regnrock + paraply

Packlista Dam:

  • 1 par långbyxor + 1 par shorts
  • 2 kjolar + finklänning till bröllopet
  • 3 blusar + 3 trikåtröjor
  • 2 koftor
  • Underkläder och vita sockor
  • 1 par gympaskor + 1 par sandaler + pumps till bröllopet
  • Damfjäfs: handväska, halsband, armband, örhängen, solglasögon, hårband, mm
  • Baddräkt
  • 2 solhattar + finhatten till bröllopet
  • Regnrock + paraply
  • Nattlinne

Vilka skor skulle jag välja?

Innan vi for stod jag med packningen på en badrumsvåg. Men det sista finliret gjordes på vår hushållsvåg. Kunde jag ta med sandaler? Asch, då överskreds maxvikten. Jag var säker på att jag skulle ha vita skor på bröllopet och de blå gympaskorna till fritid. Jag har visserligen ett par vita tygskor som tillsammans med sandalerna väger exakt lika mycket som de vita nubuckskorna i läder. (Nubuck är som en slags bakvänd mocka.) Eftersom det var bröllop vann finskorna. Annars hade jag nog tagit sandaler och tygskor istället.

Tack för dem här gången. Nu luffar vi vidare…

Vill du läsa mer om våra resor och packningar? Kolla här:

Tweedkavajen är det perfekta resplagget under höst till vår.

14 dagars tågluff kräver en samordnad och välmatchad garderob

Hur man packar för 14 dagars tågluff och kan se ny och elegant ut varje dag

Följ också Vintagemannen på Instagram och Facebook

Sommarminne: Hjälmaren runt med en Volvo Amazon 1961

29 Sep

Ingemar & Anne-Marie 2019-07-09 (2)VintageQ fyllde jämna år och fick en rundtur kring sjön Hjälmaren som present av Mårten och Gunilla. – Då måste vi få åka i er gamla Amazon, bad jag. Så en dag i juli tog vi tåget till Arboga där vi blev hämtade. Sen for vi på äventyr. Hjälmarens stränder har mer att bjuda än man kan tro.

När vi säkerställt att Amazonen skulle rullas fram var det bara att dyka ner i klädförråden och leta fram några passande outfits från sent femtiotal och tidigt sextiotal.

Vintagemannen hittade en grå sommarkostym från 1960 ungefär. Därtill tidstypisk nylonskjorta med tabkrage, smal Trevira-slips och en italiensk stråhatt. Kavajslagsmärket är från SAL – Svenska Amerikalinjen. Nejlikan är i siden.

VintageQ plockade fram en skir turkos dröm i äkta nylon eller nåt annat mystiskt konstmaterial. Lika snygg som lättvättad. Matchande scarf och tuffa solglasögon därtill.

SAL Hjälmaren runt 2019-07-09 (1)Snygga väskor tillhör en riktig vintagepackning; en berest resväska, en bandyportfölj och en smidig axelväska från Svenska Amerikalinjen, SAL. Därtill en hattask.

Bilen är arvegods. Jag minns den från 1960-talet när Mårtens pappa körde omkring på gatorna i Örebro. Nu har Mårten tagit hand om bilen och fixat den till körbart skick igen. Idag står den parkerad i Gunillas barndomshem.

Har ni hört historien om svenskamerikanen som kom hem till gamla Sweden och skröt över hur stora ägor han har ”over there”? – You know, det tar mig två dagar att köra runt dem med bil. – Ja, en sån bil har jag också haft, svarade den föga imponerade gamle barndomsvännen.

Amazonen hackade och hostade. Men det tog oss inte två dagar att komma runt Hjälmaren. En resa på cirka 15 mil beroende på vilka vägar man väljer.

Hjälmaren runt 2019-07-09 (10)Hjälmare kanal är Sveriges äldsta kanal som började byggas redan 1629. Nuvarande kanal är från 1820-talet. Här vid Hjälmare Docka finns idyllisk miljö med ett litet café. Kanalen, som förbinder Hjälmaren med Mälaren och havet, är öppen för trafik under juni, juli och halva augusti. Hög tid att planera nästa års färd alltså.

Ingemar Albertsson 2019-07-09 (21)Slottet Stora Sundby vid Hjälmarsund är ett annat stopp som man måste göra. Det nuvarande slottet ser ut som en medeltida engelsk riddarborg men är byggt så sent som på 1830-talet. De äldsta resterna pekar dock på att det låg där redan på 1200-talet. Slottets arkitektur symboliserar en kalender, säger Wikipedia: 52 rum, tolv små torn, fyra stora torn (fyra årstider), 365 fönster. Ett om dagen att tvätta alltså.  Även här finns ett litet café i orangeriet.

Slottsturen fortsatte till Julita, Nordiska Museets filial som är ett stort friluftsmuseum med många sevärdheter och saker att göra. Vi blev bjudna på lunch på bryggan rakt nedanför slottet. Vilken paradplats för en vintagepicknick!

När vi kom till Kumla måste vi bara in på Skoindustrimuseet. Det är en rest från tiden då Sveriges skocentrum låg i Kumla och Örebro. Här har man räddat en gammal skofabrik och där kan man både se en fin samling av gamla skor och se enklare skotillverkning utföras. I butiken har de ett litet begränsat, men mycket prisvärt, sortiment. Åk dit nån gång.

Vilka tjusiga tjugotalsdojor! På museet fick man en bra överblick av skorna från varje årtionde.

Om man vill kan man ju också göra ett stopp i Örebro. Egentligen hade vi tänkt att åka upp i Svampen, för det har jag inte gjort sedan tidigt sjuttiotal. Men det hann vi inte med. Det får vi ta nästa gång. Och sen äta Smörgåstårta i Medborgarhuset.

Hjälmaren R 2019-07-09 (26)Tack Mårten och Gunilla för att ni firade VintageQ så formidabelt och att jag fick följa med.

 

 

 

En begagnad cykel och en tweedkavaj är nog det mest hållbara man kan köpa

24 Sep

IMG_1139Cykeln med kedja och gummidäck uppfanns 1894. På 125 år har det bara tillkommit smärre förbättringar. En gammal hoj från 1930 – 50-talen kan man fortfarande hitta för hundralappar och med lite smörj och nya däck så går de fortfarande lika bra som när de var nya. 100 % hållbara i alla avseenden. Bike in Tweed är en kul hyllning till både kvalitetscykeln och kvalitetskläder från fornstora dar. Därför gillar Vintagemannen sådana tilltag. Det är ett hållbarhetsprojekt drivet av lust och fåfänga.

I lördags, 21 september 2019, var det dags igen. Bike in Tweed Stockholm kördes för nionde gången med 196 cyklande deltagare plus några funktionärer i baslägret. Nog borde vi bli över 200 nästa år, kanske 250 om du också hänger på.

BiT-affish 2019Årets affisch av Ludvig Pedersen

I Sverige i har det genom åren genomförts sådana här galanta cykel-picknicks i Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Linköping, Enskede, Umeå(?) och kanske fler städer som jag inte känner till.

Ulrika Åström från Umeå hade klätt sig som sufragett från rösträttsrörelsen runt 1900. Cykeln från 1899 och sekelskifteskläderna hänger oerhört väl ihop – och så den specialgjorda affischen. Ett genomförande i toppklass. Hon belönades med andra pris i kategorin Bästa Ekipage Dam. 

Man behöver inte ha en jättegammal cykel av museal kvalitet för att ställa upp. Varje år är flera moderna cyklar med. Dock inga med batteridriven hjälpmotor eller elsparkscyklar. Men eftersom det är jättelätt och jättebilligt att hitta en gammal begagnad cykel så är detta en sport där alla kan vara med.

Man behöver inte ha en skräddarsydd vintage-tweedkostym med knäbyxor och väst från NKs skrädderi 1938 heller, även om jag har det. Många ställer upp i en gammal sliten tweedkavaj från Myrorna och ett par vanliga byxor nerstoppade i knästrumporna. Ofta med en keps som pricken över i. Det kostar ingen förmögenhet.

IMG_1123Den omutliga juryn: Vintagemannen och Birgitta Gardner bedömer kläder. Åke Stenkvist (stående) och Andreas Bengtsson bedömer cyklar mycket sakkunnigt. Tillsammans väljer juryn sedan ut bästa ekipage – dam och herr.

Juryn är hård i sin bedömning, he he. Om inte knäbyxornas spännen är ordentligt åtdragna åker byxorna ner. Då blir det poängavdrag. Även jurymedlemmar måste vara noga med hur de ser ut. Birgitta fick skynda sig att sätta på sig passande kängor. 

Sedan finns de de som inhandlat nya tweedkläder i butiker som saluför sådana, t ex Tweed på Odengatan 98 i Stockholm. Min vintagekostym som syddes åt Generalkonsul Bergsten 1938 har jag hittat hos vintagehandlaren A.Marchesan på Odengatan 100. De är nästan grannar alltså.

Att köra tweed runs började i London 2009 och nu finns det över hela världen. Cykelentusiasten Ted Young-Ing hittade en trave golfbyxor som låg i billiga lådan i en secondhandaffär i Glasgow 2008. Han köpte hela bunten och tänkte att det skulle vara kul att cykla runt i dem i London. Han frågade några kompisar och vips var de 250 personer som körde det första Tweed Run i London den 29 januari 2009. Idag är det ett jätteevenemang där biljetterna tar slut på några sekunder.

Hur klär man då en gentleman för en kylig höstritt på velocipeden?

IMG_1084Inifrån gör man som Winston Churchill och klär sig i ett sidenunderställ. Han lär alltid haft ett sådant på sig i laxrosa, eller hudfärgat som jag föredrar att säga. Vi har köpt våra hos SidenSelma. De finns dock bara i vitt eller svart.

Knästrumpor är ett kapitel för sig. Sverige är knästrumpornas U-land. På NK eller i vanligtvis välsorterade herrekiperingar finns det kanske fem olika sorters knästrumpor, och då är tre av dem i svart, mörkblått och mörkgrått. Har man väldig tur finns det på hösten några par till med någon diskret rand eller ruta. Ute på kontinenten är det helt annorlunda. Där finns det hela avdelningar med färgglada knästrumpor i varuhusen. Så det gäller att passa på när man är ute och tågluffar. Och så kan man ju hitta dem på nätet också numera. (Du vet väl att en gentleman aldrig visar hud mellan byxbenet och strumpans överkant så att vaden blir synlig, eller som modekungen Sighsten Herrgård uttryckte det; mannens fulaste kroppsdel.)

IMG_1086Knäbyxor, golfbyxor, äppelknyckarbyxor, plus fours, plus two´s, knickers… Kärt barn har många namn. Att inte ha byxbenen fladdrandes är ju praktiskt när man ska ut och cykla. Plus four betyder Plus 4 tum, alltså 4 X 2,54 cm = 10,16 cm. Så långt ska nedhänget under knäet vara. Plus two är således hälften. Eftersom Vintagemannen är en långbent herre så blir dessa knäbyxor bara ett par knickers på honom. Hur de såg ut på Generalkonsul Bergsten vet jag inte, men jag kan tänka mig att de hängde ner betydligt mer. Det är snyggare så.

Om du väljer hängslen eller bälte är en smaksak. Här finns inte ens hällor för bälte. Väljer du hängslen ska det vara med sex knappar i byxorna och stroppar i hängslena. De där med knäpplås saknar all stil enligt min mening. Dessa ser man nästan bara på män med så stor mage att bältet inte förmår att hålla byxorna uppe.

Västen är väsentlig för helhetsintrycket. Den ökar elegansen högst betydligt. Man blir en herre eller kanske rent av en gentleman, åtminstone till det yttre. Saknar du väst till din tweedoutfit går det också bra med en udda väst eller en stickad slipover. Båda sätter sprätt på den enklaste anrättning.

IMG_1092Kavajen bör vara av tweed i ett tweed run. Men det är inget måste. Vissa år har juryn diskvalificerat sådana som inte burit tweed. Men dagens klädjury, där Vintagemannen och Birgitta Garner från vintagebutiken Old Touch är enväldiga domare, bedömer alla snygga kläder och belönar det som är snyggt och konsekvent genomfört, oavsett fiberriktning.

IMG_1096Ett par begagnade brogueskor från Tricker´s köpta hos Herr Judit för 1.500 kr.

Sverige är också herrskornas U-land. Eller har i alla fall varit. Svenska affärsmän är ökända ute i världen för sina fula skor. Nej, ett par randsydda läderskor ska det vara. Vilken tur att vi har fått en massa nya skoaffärer i Stockholm som säljer kvalitetsskor av märken som Allen Edmonds, Church´s, Trickers, Carmina, Crockett & Jones, m fl. Vintagemannen köper nästan alltid begagnat. Då hittar han skor som kostat 5.000 kr nya för mindre än halva priset. Och så håller de en halv livstid om man sköter dem och låter skomakaren laga när det behövs.

Och så har vi det avgörande bjäfset. Är hela outfiten, kostym eller udda delar, smakfullt sammansatt så gäller det att matcha med en slips eller fluga, näsduk i bröstfickan och en blomma i knapphålet. Jag väljer alltid konstgjorda blommor. Man får dock akta sig så att man inte matchar ihjäl sig. Nån liten twist bör det vara. Ett fickur är ett lämpligt tillbehör till en väst.

IMG_1101Till sist brukar jag välja en liten nål till det andra kavajslaget. Den här gången har jag pyntat mig med en nål från SVF 1934, dvs Svenska Velociped Förbundet, dagen till ära.

IMG_1106Hatt och handskar – så är munderingen klar. Det är en gammal Homburghatt från Borsalino om någon undrar.

Avslutar med bilder på mig och Vintage Q från tidigare års Bike in Tweed i Stockholm och Tweed Run i Malmö.

Hoppas att någon blir inspirerad att delta i något tweed run någonstans. Nästa chans är den 26 oktober med Enskede Tweed – Höstrusket.

2013

Kungsgatan 1

2014

BiT 2014

2015

2016

2017

Tweed Ride Malmö 2017-09-03 (16)

2018

Bike in tweed 2018 (15)

Vill du se fler inspirerande bilder så gå in på #Bike in Tweed 2019 eller #tankar om cykling av Timo Murberger.

Eller följ Vintagemannen på Instagram och Facebook. Välkommen!